Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu rivs Birgers arena

/
  • Råsunda fotbollsstadion i Solna ritades av Gävlefödde arkitekten Birger Borgström. Den invigdes för 75 år sedan och har byggts om i omgångar, men grundstommen i betong från 1937 är Broströms verk.
  • Birger Borgström var en av Sveriges mest betydande arkitekter under 1930-talet. Bland annat ritade han Västerbron i Stockholm.
  • För bara några år sedan hittade ett av Birger Borgströms barnbarn en oframkallad filmrulle med bilder som hans morfar tagit när Råsunda byggdes 1937.
  • Ulf Ivar Nilsson

Annons

När domaren blåser av matchen mellan AIK och Malmö FF i eftermiddag går också slutsignalen för Råsunda fotbollsstadion. Efter sjuttiofem år som Sveriges nationalarena ska den legendariska idrottsplatsen jämnas med marken och ersättas med nybyggda Friends Arena.

Råsunda invigdes våren 1937 och var under många år Nordens största och modernaste fotbollsstadion. Inför fotbolls-VM 1958 utökades läktarna så att de kunde ta emot 50 000 åskådare och på 1980-talet tillkom det sexton våningar höga ”Dallashuset” med sina blänkande glasfasader. Men den ursprungliga arenan i betong utgör än i dag stommen i anläggningen. Den ritades av arkitekterna Birger Borgström och Sven Ingvar Lind med Arsenals hemmaplan Highbury i norra London som förebild.

Birger Borgström, eller ”Codde” som han kallades av sina vänner, var född och uppvuxen i Gävle och blev under 1930-talet en av Sveriges mest betydande arkitekter. Han ritade brandstationer och kyrkor, pensionärshem och biografer, broar, skolor, villor och hyreshus – nästan allt i tidsenlig funkisstil.

Birgers mest kända byggnad, vid sidan av Råsunda, är den 602 meter långa Västerbron i Stockholm som han skapade tillsammans med två andra arkitekter. Den invigdes 1935 och är fortfarande landets längsta bågbro i stål.

Redan 1928 ritade han det så kallade Götgatspalatset i Stockholm, där teatern Göta Lejon är inrymd. Och några år senare reste sig Västerledskyrkan på en bergsknalle i Bromma. Det blev Birgers enda kyrkbygge och från väggen ovanför altaret blickar den korsfäste Jesus ner på församlingen från en storslagen muralmålning signerad Hugo Borgström, Birgers lillebror. En bit därifrån, i Äppelviken, kan man för övrigt beskåda ”Stockholms smalaste smalhus” – ett före detta pensionärshem som Borgström ritade i mitten av 1930-talet och som bara mäter 6,3 meter på bredden.

Birger Borgströms pappa hette Axel Ferdinand och var tapetserarmästare, sadelmakare och möbelhandlare med verkstad och butik vägg i vägg med familjens bostad på Ruddammsgatan 19. Tydligen var han en mycket skicklig yrkesman för i en annons från 1917 ser jag att firman belönades med en silvermedalj vid den stora industriutställningen i Gävle 1901.

Birger, som var född 1890, hade tre yngre bröder varav två blev rätt framstående konstnärer. Josef, som dog redan 1925, och Hugo som vid 32 års ålder blev lärare vid Konstfack samtidigt som han målade tavlor i Spanien, Italien och Marocko och dekorerade kyrkor och andra offentliga byggnader runt om i landet.

Efter studenten på läroverket i Gävle studerade Birger Borgström vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och fortsatte sedan vid den lika kungliga Konsthögskolan fram till 1918.

Under några år runt 1920 var han anställd hos några av huvudstadens mest kända arkitekter, bland annat Ragnar Östberg som vid den tiden var i full färd med att rita Stockholms stadshus.

Våren 1921 gifte sig Borgström med Anna Maria Bellander, dotter till Johan Filip Bellander som startat det kända Gävleföretaget Björnkläder. På uppdrag av sin svåger, Birger Bellander, ritade han bolagets varumärke, en björn som biter och sliter i ett tygstycke.

Birger Borgström och hans fru fick tre barn, två pojkar och en flicka. Båda sönerna blev arkitekter – Hans Borgström ritade Kaknästornet i Stockholm och Per Borgström svarade bland annat för restaureringen av Skutskärs kyrka på 1970-talet.

Familjen bodde i en vacker villa i Bromma som Birger ritat, men han var också verksam i Södertälje där han under många år hade uppdrag som stadsarkitekt.

Det var också där, i Södertälje, han avled i cancer 1964. Men han ligger begravd på Gamla kyrkogården i hemstaden Gävle.

Ulf Ivar Nilsson

Mer läsning

Annons