Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Orättfärdiga skillnader i sjukvården

/

Svensk sjukvård behandlar inte patienterna på lika villkor.

Inte bara sjuklighet utan även utbildning, bostadsort och födelseland påverkar vårdens kvalitet.

Annons

– Det är orättfärdigt, säger Lars-Erik Holm, Socialstyrelsens chef.
– Det är ett av de största problemen i dag, att vården inte är jämlik hur man än tittar på den, säger generaldirektör Lars-Erik Holm i en intervju med TT. Han kallar ojämlikheterna för vårdens stora framtidsfråga.
Vård på lika villkor är målet, slår hälso- och sjukvårdslagen fast. Men det finns gott om exempel på att vården inte lever upp till denna portalparagraf. Patientens bakgrund påverkar vårdpersonalen, visade Socialstyrelsens första folkhälsorapport som kom 1987.
– Och det har ju inte blivit bättre. Tvärtom verkar det ju gå åt fel håll, säger Lars-Erik Holm.
Åtgärdbara sjukdomar
Risken att dö på grund av exempelvis blindtarmsinflammation, magsår, astma, diabetes eller medfödda hjärtfel är markant större för personer utanför arbetsmarknaden än för yrkesarbetande, särskilt bland männen. Totalt är den ökade dödsrisken mellan tre och nästan åtta gånger så stor bland personer utan arbete, enligt en studie.
Överlevnaden i bröstcancer tio år efter diagnos är högre bland kvinnliga högre tjänstemän än bland lågutbildade, ett mönster som går igen också när det gäller tarmcancer.
Inom äldrevården är det vanligare med nya mediciner bland högutbildade än bland personer med lägre status, och de välbärgade har mer sällan problem med olämplig läkemedelsanvändning. Och så vidare.
Dolt problem
– Det är inte så att vården gör det här medvetet utan vi har levt i illusionen att vi har en jämlik vård, säger Lars-Erik Holm.
Det finns också geografiska skillnader, och skillnader i hur och när människor söker vård. Socialt utsatta grupper uppsöker läkare mer sällan, ibland när ett sjukdomsförlopp redan hunnit gå för långt. Här utmärker sig utrikes födda genom att dubbelt så ofta som svenskfödda avstå från att söka vård trots behov.
– Ojämlikheter är en av vårdens stora frågor under alla omständigheter, och vi ser det här på område efter område att det finns skillnader både geografiskt och mellan olika grupper, säger socialminister Göran Hägglund.
Öppna jämförelser
Vården kan bli mer jämlik genom nationella riktlinjer för vilka behandlingsmetoder som ska användas vid vilka tillstånd. Nationella vårdprogram är ett annat instrument, säger Holm.
– En viktig sak handlar också om den föga glamourösa frågan om kvalitetsregister och öppna jämförelser, där de som får sämre resultat i sammanställningarna kan lära av dem som är bäst, säger Göran Hägglund.
Lars-Erik Holm ser också stora möjligheter till förbättringar bara genom det att problemen blir kända och belysta.
– Jag tror att vården har resurser att själv hantera det här. Utan att använda ny teknologi och nya mediciner skulle den kunna förbättra behandlingsresultaten dramatiskt genom att bara ge alla den bästa vården. Den som vissa redan får.

Mer läsning

Annons