Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Räntorna på väg upp

De svenska marknadsräntorna väntas stiga snabbare än räntorna i andra delar av Västeuropa. Trenden gäller främst långa räntor men även boräntorna.

Annons


Drivkraften bakom räntetrenden är den svenska regeringens upplåning, som framöver beräknas öka snabbare än i länder som Tyskland, enligt en färsk SEB-analys.
Dessutom bidrar högre tillväxt- och inflationsprognoser för Sverige, vilket pressar Riksbanken att börja höja sin styrränta och anpassa sina stimulansåtgärder till en tillväxtmiljö snabbare än Europeiska centralbanken (ECB).


Med Riksbankens hjälp sprider sig räntetrenden även till kortare räntepapper och bolån.
Med hänvisning till denna väntade utveckling höjde SEB på torsdagen sitt riktmärke för den så kallade tysk-spreaden, skillnaden på en svensk respektive tysk tioårig statsobligation, från 0,20 till 0,30 procentenheter. Under de följande 12–18 månaderna räknar bankens ekonomer med en tysk-spread på 0,30–0,40 procentenheter.
Jan Häggström, chefekonom på Handelsbanken, delar i stort konkurrenternas syn på räntorna.

– Det finns inte alls lika stora skäl att strama åt statsfinanserna i Sverige som det gör på många andra håll i Europa. Det får betydelse för räntepolitiken framöver, säger han.
Sverige gick in i krisen med starkare finanser än de andra och har med hjälp av den försvagade kronan en högre orderingång för exportsektorn än övriga Västeuropa, enligt Häggström.


Samtidigt förmedlade finansminister Anders Borg en mer positiv syn på svensk ekonomi och statsfinanserna.
– De siffror som kommer in tyder på att både skattesidan och utgiftssidan utvecklas bättre än väntat, sade han på en pressträff.
ECB och Bank of England (BOE) valde på torsdagen att låta sina viktigaste styrräntor vara oförändrade på 1,0 respektive 0,5 procent.
BOE höjde dock oväntat taket på sitt program för obligationsköp med 50 miljarder till 175 miljarder pund. Programmet fungerar som en sedelpress som för ut likvida medel i ekonomin.

Beslutet om att öka farten på sedelpressen ytterligare sänkte pundet och drog ned marknadsräntorna.
Det motiveras av den oväntat djupa brittiska recessionen, ett allt lägre kapacitetsutnyttjande och fortsatt höga riskpremier på krediter. Trots rekordstora statliga kapitaltillskott fortsätter de brittiska bankernas utlåning att sjunka.

(TT)

Mer läsning

Annons