Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rubriken är ju så stor...

Annons

”Hallå, vad är det för rubrik ni satt till den här texten om mig?”

En upprörd röst i örat på någon av våra nyhetschefer, som ofta är de som lyfter luren när det ringer här på redaktionen.

– Är det något som är fel?

”Nej, inte fel – men den är ju så stor…”

Det händer då och då att någon hör av sig med synpunkter på en rubrik. Ibland kan det vara stavfel, någon gång faktafel. Då lägger vi oss platt, erkänner felet och publicerar en rättelse.

Men det kan också vara som i exemplet ovan, att rubriken är så stor – eller kanske att bilden är så stor. Det behöver inte alls handla om något negativt – utan att personen inte är förberedd på hur det ska se ut i tidningen. Jantelagen kan ställa till det. Inte ska väl jag…

Varför väljer vi då att publicera text och bilder på ett sätt som ibland kanske kan uppfattas som väldigt stort och dramatiskt?

Ett svar kan vi hitta i våra Riktlinjer för redigering och layout på Arbetarbladet.

Där står bland annat följande:

En rubrik ska alltså dra det bästa ur artikeln och locka till läsning. Allt i syfte att du som läsare ska finna just detta intressant och stanna till. Om det är en bild på en person ska också, om det är möjligt, personens namn finnas i rubriken.

I fredags berättade vi till exempel (med tillhörande bilder), på sidan 1 i del 1 respektive del 2, att: ”Claes säljer allt och startar ett nytt liv” och ”Emelies ingripande räddade liv”. Måhända stort uppslaget och kanske överraskande för de berörda, trots att det var i positiva sammanhang.

Men små bilder och mer allmängiltiga rubriker hade gett ett helt annat intryck, kanske till och med inneburit att du som läsare bara skulle lägga tidningen åt sidan den dagen. Och det vill vi inte – så vi kommer att fortsätta locka till läsning.

Mer läsning

Annons