Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rullskidor – ett hemligt svenskt vapen

/

Annons

Jag sprang en dag in i några bulgariska bärplockare och fördes i tanken till lilla Föne i Hälsingland. Där fanns ett flygfält som var så hemligt att inte ens min morbror, som jobbade inom försvaret, låtsades om att det fanns.

För oss unga längdåkare på 70- och 80-talet var det perfekt.

Man skumpade ut på grusvägarna och sedan öppnade sig raksträckor med perfekt jämn asfalt som gjord att åka rullskidor på. Platsen fanns inte med på några kartor. Jag, brorsan och en nuvarande kommunalpolitiker. Dubbelstakning fram och tillbaka.

Ibland såg vi skumma bilar med utländska bärplockare utan vare sig hink eller plockare. En gång fotograferades vi av en sådan. Möjligen hamnade bilden hos ryska försvarshögkvarteret. Rullskidor var nytt då och möjligen sågs vi som ett hemligt svenskt vapen – och kommunalpolitikern var verkligen livsfarlig med stavar.

Han var kommunist då så vad ryssarna med kamerorna trodde om honom som hemligt svenskt vapen vågar man inte ens tänka på. Han ramlade en gång. Ena framhjulet lossnade. Möjligen sabotage.

Men skumma bärplockare fanns det gott om och, måste man komma ihåg, när flygfältet planerades hade det bara gått tio år sedan Andra världskriget slutade. Världsläget var faktiskt så spänt då att Sverige planerade för en egen atombomb.

Jo, det är sant.

När man i dag rullar på den numera nedlagda hemliga flygbasen – med bil, inte rullskidor – är det lätt att förflytta sig ännu längre bakåt i tiden i tanken.

Att Sverige ska ha ett starkt försvar anses självklart, efter kriget. Framför allt satsas på flygvapnet, som bara några år efter krigsslutet 1945 anses vara världens fjärde största. Och när nu atombomben är det starkaste vapnet och Sverige har framgångsrika forskare så varför inte…

Frågan är inte ens särskilt känslig. Regeringen tillsätter Atomkommittén och snart är ett tjugotal forskare involverade. Något stort motstånd finns egentligen inte, i alla fall inte för att utreda frågan.

I maj 1948 lämnas den första rapporten till försvarsstaben. Man förordar bomb baserad på plutonium och en anläggning uppskattas kunna vara färdig i mitten av 60-talet.

Hela 50-talet bedrivs kärnvapenprogrammet med egna svenska kärnvapen som utgångspunkt. 1957 startar Försvarets forskningsanstalt ett forskningsprogram för konstruktion av kärnvapen. 1958 beslutar riksdagen därför att enbart skyddsforskning ska utföras.

I samma veva planeras det hemliga flygfältet i Föne – vår blivande rullskidbana.

I ett underlag 1962 avhandlas bland annat hur flygplan ska kunna bestyckas med kärnvapen. Alltså flygplanen som ska starta och landa i Föne. Först när Sverige undertecknar ickespridningsavtalet 1968 dör i princip diskussionen, även om allt formellt avslutas först 1972.

Ungefär när politikern och jag började staka på flygfältet.

Tiden är bra konstig…

Mer läsning

Annons