Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Små kommuner kan få svårt att rekrytera

Just nu är det deppigt på arbetsmarknaden. Men de kommande åren sker stora pensionsavgångar och det väntas brist på bland annat vårdpersonal. Då kan bland annat mindre kommuner få problem med sin rekrytering, tror Arbetsförmedlingen.

Annons

Redan i dag är det svårt att locka exempelvis läkare till mindre orter.
– Dilemmat är att det behövs arbetskraft även i mindre kommuner och vi vet att det inte är helt enkelt att få folk att flytta dit, säger Torbjörn Israelsson, analytiker på Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen ska försöka belysa vilka regioner som riskerar att drabbas mest och minst av arbetskraftsbrist utifrån hur befolkningen ser ut.
– Vi startar nu ett projekt där vi ska analysera generationsväxlingen och har precis haft ett första uppstartsmöte, säger Torbjörn Israelsson.


Risken är att det blir svårt att rekrytera ny personal på vissa håll, eftersom det har skett en utflyttning från mindre städer och landsbygden till universitetsstäder och storstäder.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar med anpassa antalet utbildningsplatser till sina behov. Årligen görs 80 000 rekryteringar i den sektorn och de närmaste åren förväntas större pensionsavgångar. Hittills är det främst läkare inom allmänmedicin och psykiatri samt specialiserade sjuksköterskor som det varit svårt att rekrytera på vissa håll.
– Det finns inlandskommuner som har problem med rekrytering, men det finns också kommuner som klarar det. Det finns både och, säger Britt-Inger Kajne, sektionschef på avdelningen för arbetsliv på SKL.


En viktig fråga inför generationsväxlingen är vad de unga väljer att utbilda sig till.
– Vi ska undersöka om utbildningsväsendet kan matcha de behov som kommer att uppstå på arbetsmarknaden, och vi har farhågor om att det i många fall inte blir så, säger Israelsson.
Både Arbetsförmedlingen och SKL förväntar sig att det ska bli brist på bland annat gymnasielärare och förskollärare, läkare och specialistsjuksköterskor. Inom data och teknik blir det också brist på exempelvis IT-specialister och ingenjörer.
Däremot kommer det förmodligen att finnas ett överskott av administrativ personal, restaurangpersonal och personal inom transportsektorn. Det utbildas även för många samhälls- och språkvetare, biologer, journalister och informatörer, enligt Arbetsförmedlingen.


Högskoleverket följer vad svenskarna utbildar sig till och hur arbetsmarknaden kommer att se ut framöver. Torbjörn Lindkvist, analytiker på Högskoleverket, anser att det utbildas för få inom vissa yrkesgrupper, av olika anledningar. Till exempel är intresset för läkarutbildningen är stort, men platserna för få. Men när det gäller ingenjörsutbildningen är problemet det motsatta – det är en ”evig fråga” att försöka locka fler studenter.
– Dagens utbildningsvolym är inte tillräcklig för att motsvara den framtida efterfrågan som kommer uppstå när väldigt många äldre gymnasieingenjörer går i pension. Det kommer att uppstå ett stort rekryteringsbehov, säger Lindkvist.
Samtidigt är det svårt att påverka vilka utbildningar som studenterna intresserar sig för.
– Det är inte något som utbildningssystemet kan göra så mycket åt. Utbildningsvolymen är tillräcklig, det är helt enkelt så att studenterna inte vill, säger Torbjörn Lindkvist.

Mer läsning

Annons