Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stirra dig inte blind på zonangivelsen

/
  • Lagrad värme. Några stenar i rabatten lagrar  solvärme från dagen som kommer de nyplanterade kryddorna  tillgodo under kalla sommarnätter
  • SKYDDAT LÄGE. En varm husvägg kan göra det möjligt att odla växter som normalt skulle kräva  zon 23  Foto: Anna Malin Degermark
  • VINDSKYDD. Ett plank som silar vinden är effektivare än ett plank som stoppar upp helt
  • Anna Malin Degermark

Växtzonsindelningen både hjälper och begränsar oss i våra odlingsansträngningar. Det kanske är obegåvat att försöka odla en växt i Gävle i zon 4, som uppges kunna överleva en vinter upp till zon 1. Men en eller ett par zonsteg ner kan man förflytta sig genom att ordna ett gynnsamt mikroklimat.

Annons

Mikroklimatet är den miljö som finns just på den plats där en växt står. Mikroklimatet kan vara både sämre och bättre än vad förutsättningarna är för resterande omgivningar. Och det kan ibland skilja på halvmetern. Stora zonskillnader förekommer också på en och samma tomt. Vid västra husväggen kan läget motsvara zon 2–3 och i blöthålet i norr zon 5–6. Det här med zoner är alltså inget man ska stirra sig blind på, zonangivelserna är en vägledning.

Det finns många faktorer som påverkar mikroklimatet: I vilket väderstreck finns den tilltänkta odlingsplatsen? Blåser det ofta eller är läget vindskyddat? Blir vatten stående i marken efter regnväder eller fungerar dräneringen bra? Hur fungerar jorden på platsen?

Att omgärda sina odlingar med stenmurar är ett klassiskt sätt att förbättra mikroklimatet och därmed odlingsförutsättningarna. Murar skyddar mot väder och vind, men de lagrar också solvärme från dagen som kommer de närstående växterna tillgodo under kalla sommarnätter. Några stora, till hälften nedgrävda, stenar i rabatten kan ge samma effekt. Det är en metod som jag använde när jag planterade kryddörter i stugan i Hälsingland.

Staket, träd och häckar kan förstås också skydda mot alltför starka vindar. Något genomsläppligt är bäst när det gäller vindskydd. Ett plank eller buskage som silar vinden är effektivare än ett plank som stoppar upp helt, eftersom vinden då ofta bara leds upp över planket och sen ner igen på andra sidan i samma höga hastighet.

Växtzonsangivelser gäller för träd och buskar. För perenner brukar ett system användas där man anger härdigheten mellan A och D, där A-perenner är härdigast och kan odlas i hela landet. Gemensamt för alla tveksamt härdiga växter, träd som blommor, är att dränering är viktigt.

Ja, jag vet att jag återkommer till detta med dränering gång på gång. Men det är betydelsefullt, speciellt om man vill försöka odla något som inte anses härdigt, därför tar jag risken att uppfattas som långrandig. Det är nämligen sällan kylan i sig som tar livet de känsliga växterna, utan det är det faktum att det finns stående vatten runt rötterna när marken fryser. Rötterna dör. Växten dör.

Gräv ur djupare än vanligt innan du planterar, luckra botten och sidorna på gropen med en grep. Helst ska vattnet kunna rinna bort tämligen snabbt genom marken. Är det kompakt lera i botten av gropen kommer växten att stå som i en bassäng om det blir mycket regn. Och den kanske avlider av syrebrist redan innan vintern kommer.

Fyll planteringsgropen inte bara med jord utan dessutom med stenar i olika fraktioner. Det går även att blanda sand i jorden eller plantera i nästan ren sand, för genomsläpplighetens skull.

Anna Malin Degermark

som tänker fortsätta

tjata om dränering

Mer läsning

Annons