Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Syster C har förklarat krig

Annons

Det är dystra tider runt fikabordet på eftermiddagarna. Vi tuggar en aning långsammare på våra väl tilltagna bitar från bullkransen.

– Har du varit? frågar jag E. Men E behöver inte gå.

– Har du varit? frågar jag N. Men N är inte kallad än.

G har varit redan. Men han vill inte gärna tala om det.

– Vad sa hon? Räknar hon ut BMI fortfarande?

G bekräftar att syster C räknar ut BMI. Och att han fick en varning för övervikt.

Vi drar häftigt efter andan. G! Som har en alldeles ordinär längd och bredd för en man i sina bästa år. Vi skruvar oroligt på oss och trycker in den sista bullbiten. Det kan vara den sista. Syster C är på krigsstigen i år.

Vilket bekräftas ytterligare av G.

– Hon vet till och med var mina barn bor, säger han bestört.

Vem står på tur? Ingen går säker. Chefen får tio tider åt gången som han delar ut och vi misstänker att det är i åldersordning, äldst går först.

Men teorin spricker och våra aningar tar en annan väg. Han går helt enkelt runt i korridorerna och ser efter vem som ser ut att vara i störst behov av en rejäl undersökning. Men han förnekar det, påstår att han tar oss rakt av från en personallista, uppifrån och ned.

Likt en kriminaltekniker har syster C uppdraget att noggrant nagelfara våra kroppar, fysiskt och psykiskt, på jakt efter tecken på minst två dödssynder: lättja och frosseri.

Som en spårhund, som en missilsökande robot svischar hon genom rummet, viftar med manschetten för att mäta vårt diaboliska, förlåt diastoliska, blodtryck och kommenderar oss därefter barskt upp på vågen.

– Finns det hjärt- och kärlsjukdom i släkten? dundrar syster C medan hon sprättar ett paket med blodprovslansetter och grabbar tag i våra fingertoppar.

Hon hummar skeptiskt när vi nekar lite för snabbt och övertygande.

– Vad äter du till frukost? Stressa inte! Du bör motionera! kommenderar hon, en aning provocerad.

Det ryktas att hon går på kurs i dna-analys för att vi inte ska kunna ljuga om våra ärftlighetsfaktorer och trixa in oss i en kolumn med lägre riskpoäng i hennes journaler.

Hittar hon inget i fel i blodet eller på vågen drämmer hon till med ett hörselprov, eller ett konditionstest. Det finns alltid något att förbättra.

Syster C vill oss väl. Man vill faktiskt vara syster C till lags, göra henne glad och tillfreds så att hon trallar när hon går hem från jobbet. Det är hon värd. Det är ändå lite Florence Nightingale över henne.

Blandat med nurse Rachel från Gökboet. Men det är så dags att tänka på syster C:s skoningslösa sida nu. Valkarna hinner vi inte göra något åt.

Vi föreslår A, som är trådsmal, att lura i syster C att hon tränar jättemycket och äter lax och grönkål varje dag, fast hon mest äter kexchoklad och godis till lunch. Och sen hävda att hon är spruträdd när blodprovet ska tas? Små onödiga smulor av skumtomtar och Anton Berghs julchoklad i venerna kan irritera syster C något oerhört.

På nätet måste det ju finnas något om hur man renar blodet från fetter på snabbaste sätt.

Enligt katolikerna på medeltiden kom straffen för dödssynderna obönhörligt i helvetet: för lättja kastas man i en ormgrop, och straffet för frosseri blir att tvingas äta råttor och paddor.

Det vet nog syster C. Men hon avslöjar inget.

Hon ser fram emot våra överraskade miner den dagen.

(Som gör sitt bästa för att hinna komma ned i matchvikten som gjorde syster C så nöjd, så nöjd för tre år sedan)

Mer läsning

Annons