Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Allt är så bra, utom LO

/
  • PÅ SPANING. Den lokala alliansen, Inger Källgren Sawela, Per-Åke Fredriksson, Roland Ericsson och Lennart Ahlenius, har hittat svaret på arbetslöshet och kriser; Gävles extremvänster (Seppo Laine) styr näringslivspolitiken.

Annons

En tung vecka. Allvarliga besked sänds ut från företag, intresseorganisationer och partier; Gävle ligger illa till.

Och det är LO som förstör staden, sammanfattar den lokala alliansen i den dummaste artikel den förenade högerns företrädare satt sina namn under. Hård konkurrens bara från Andres W Jonsson, barnläkaren som tillfälligt är i tjänst hos Maud Olofsson.

Jonsson letar efter socialdemokratins olika finansiärer. Han hittar LO, några årtionden senare än andra. Med den egna jobbpolitiken är han nöjd, den fungerar. Det var en vecka före den ansvarige ministerns politiska haveri och patetiska ursäkt.

Den lokala högern har också funnit att LO står nära socialdemokratin; det är facket som styr politiken skriver de, något överraskande för alla som har den minsta insikt i hur arbetarrörelsen fungerar.

Jonsson ställer aldrig frågan: Vem finansierar högeralliansens valapparater? Varifrån alla miljoner till tv-reklam? Vem skickar kontanter rakt in i högerns kanslier? Varför nekar moderaterna all insyn i partiets ekonomi?

Jonsson pekar ut LO. Så begåvat och djärvt.

Och alliansen, de heter Källgren Sawela, Fredriksson, Ericsson och Ahlenius, har gjort andra upptäckter: Carin Blank är ”fullständigt i händerna på en extrem vänster”. Det är den försynte Seppo Laine ”som styr näringslivspolitiken i Gävle”. Han svartmålar, skriver de fyra, och näringspolitiken har därför ”fullständigt...havererat”.

Gävle lider under en politisk ledning som gör sitt bästa för att sänka kommunen, skrämma bort jobb och skjuta prick på flitiga entreprenörer. Kanske tänker de på hamburgerskojaren som letade i åtta år utan att hitta en lämplig lokal. Var han förföljd? Av Laine? Blank? Eller Roffe Wiberg, LO:s infiltratör i partiet? Han som är så resonlig.

Ge mig åtta år och jag plockar fram en, två, tre lokaler där flottiga hamburgare kan krängas, dygnet runt. Men skojaren fann inget, och flyttade härifrån, fuktig av alliansens krokodiltårar.

Efter Ericsson har högern inget att säga. Inget om de multinationella företagens ansvar för den personal som skyfflas rakt ut på gatan. Inte ett ord om stöd för att hitta nya liv, inte ett ord om den fullständigt omänskliga hanteringen av de anställda.

Alliansen ser väl till sitt eget; så här fungerar marknadsekonomin. Inga invändningar på allvar, på sin höjd är det lite synd om de som ställs utan jobb. Men med arbetslinjens hjälp, och några jobbcoacher, skall det säkert lösa sig.

Lars Beckman, Svenskt näringslivs lokale chef, är oändligt mer nyanserad, trots sitt förflutna i samma allians. Han efterlyser, som alltid, ett bättre företagsklimat. Han har några konkreta förslag, varav några är tämligen allmänna och resonerande. Ett näringslivsråd kan inte vara en omöjlighet efter Ericsson.

Det får bli samma lösning som i Norrsundet, när landshövdingen kommer hem. Brett upplägg, ingen prestige, goda föresatser och ett jävla hårt arbete för att hitta lösningar och nya ideer.

 

Äntligen förbud mot osund kommunal konkurrens, utropar Tomas Tobé i ännu en artikel om den fria företagsamhetens hårda kamp mot samhällets kafeer, gympasalar och monopol på gaturenhållning. Släpp fram entreprenörerna och landet reser sig ur arbetslöshet och utanförskap. På köpet halverar vi ungdomsarbetslösheten, eller så.

Något senare faller en rapport från Skatteverket ner i knät på Tobé och andra; småföretagare som driver kafeer, optiker, spelbutiker, mataffärer, blomsterhandlare och frisörer skattefuskar för en halv miljard. Kassorna manipulerade, apparaterna fixade, kontanter rakt ner i fickan. Tungt.

För en tid sedan granskades krogbranschen; samma systematiska fusk. Svartjobb, halva lönen vit, hälften svart. Kontanter plockades undan. De som åkte fast upptaxerades med en miljard. Några fick vila ut några månader i ombonade, men lite instängda miljöer. Lite olyckligt för kampen mot ekonomisk konfiskation och okänslig byråkrati.

Jag erinrar mig klagande artiklar från entreprenörer; de nya kassaregistren (som gör det omöjligt att fuska) kostar för mycket och sätter ner glädjen i att jobba hårt. Samhället trakasserar oss småföretagare och stryper verksamheter som annars skapar jobb och välfärd.

Den lokala alliansen sluter upp; näringslivsklimatet i Gävle bottenfruset, Laine är extremist, Wiberg styr med järnhand och Blank är hjälplös.

Några reservationer; en grupp företagare från hela länet samlades några gånger för att söka möjliga framtider. Jag deltog på ett hörn, övriga var extremt hårt arbetande, och lyckosamma. De befann sig ljusår från den lokala alliansens sorgliga gnällande.

Mer läsning

Annons