Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Arbetarbladet gav offentlighet åt pågående PO-ärende

Pressens Opinionsnämnd klandrar Arbetarbladet för att ha brutit mot god publicistisk sed. Tidningen gav offentlighet åt en PO-anmälan trots att den fortfarande var under utredning.

Annons

Uttalande av Pressens Opinionsnämnd, dnr. 134/2014, exp. nr. 20/2015

I april 2014 publicerade Arbetarbladet på sin hemsida, arbetarbladet.se, en artikel med rubriken Arbetarbladet misstänkt för brott .

I ingressen stod att X, gruppledare för Svenskarnas Parti, fått sitt namn publicerat i en intervju med Arbetarbladet. Nu hade Justitiekanslern (JK) inlett en förundersökning om brott mot tystnadsplikten.

Av artikeltexten framgick att Arbetarbladet i december hade intervjuat X, med anledning av att nazister gått till attack mot ett demonstrationståg i Stockholm.

– X kom överens med reportern om att han skulle ställa upp med sin titel och funktion i partiet, men att hans namn skulle vara anonymt. Jag fick höra om detta men beslutade mig för att köra namnet. Han är gruppledare för ett politiskt parti och en offentlig person, som vi dessutom har publicerat namn och bild på vid tidigare tillfällen, sade Daniel Nordström, chefredaktör och ansvarig utgivare.

– En reporter får aldrig utlova anonymitet åt en politiskt förtroendevald företrädare som intervjuas. Det är inte klockrent. Men X kanske borde syssla med annat än politik om han inte vill förekomma med namn i intervjuer.

Efter att intervjun publicerats hade X kontaktat den ansvarige utgivaren och uttryckt sitt missnöje.

– Jag rådde honom att göra en anmälan. Han anmälde publiceringen till PO som konstaterade att det var helt rätt att skriva hans namn.

Då hade X anmält namnpubliceringen till JK som beslutat att inleda en förundersökning mot den ansvarige utgivaren, Daniel Nordström.

En motsvarande artikel, med rubriken Inte klockrent – men inget brott publicerades i papperstidningen den 23 april.

Anmälan

X kritiserade att tidningen hade gett offentlighet åt hans anmälan och citerade ett utdrag från PO:s hemsida:

En hederskodex är att en tidning som anmälts inte ger offentlighet åt PO-anmälan. Det är en praxis som i flera fall bekräftats av beslut i Pressens Opinionsnämnd (t ex PON exp nr 34/2011). Skälet till detta är att anmälaren inte ska drabbas av ytterligare publicitetsskada under utredningens gång.

Tidningens yttrande

Arbetarbladet svarade att saken redan var avgjord hos PO och PON när artikeln publicerades. Därmed föll anmälarens argument om att tidningen tillkännagett saken under utredningens gång. Den aktuella artikeln var föranledd av att X hade gjort en anmälan till JK. Att en förtroendevald politiker valde att JK-anmäla tidningen hade ett uppenbart allmänintresse.

Artikeln hade också en annan viktig poäng, nämligen det faktum att utgivaren hade rått X att vända sig till PO. Det var en viktig signal till läsarna om hur tidningen arbetade.

PO:s bedömning

Den PO-anmälan som nämndes i artikeln avskrevs av PO genom beslut den 19 mars 2014. I PO-beslutet stod bland annat att den som har ett ledande uppdrag i ett politiskt parti, får vara beredd på att bli exponerad i medierna med sitt namn. Mot den bakgrunden fanns det inte skäl för pressetisk kritik av publiceringen

PO anförde vidare: Samtidigt kan jag inte undgå att notera att det är anmärkningsvärt att en tidning accepterar att inte namnge en källa för att sedan bryta den överenskommelsen medvetet.

Därefter konstaterades i beslutet att det inte ingår i PO:s uppdrag att bedöma frågor om källskydd och vad som förekommit i mötet mellan reportern och den intervjuade.

Det framhölls att journalisters arbetsmetoder kan prövas av Journalistförbundets yrkesetiska nämnd (YEN) och att brott mot källskyddet kan anmälas till JK.

Anmälaren överklagade därefter PO:s beslut till PON den 3 april. Opinionsnämnden avgjorde ärendet den 6 maj. Nämnden underströk vad PO anfört om vilka frågor som inte kan hanteras av PO och PON, instämde i PO:s bedömning och fann inte skäl för pressetisk kritik av tidningen.

Vid tidpunkten för den nu anmälda artikelns publicering, den 22 april, var således det omskrivna ärendet pågående och ännu inte avgjort av nämnden.

Pressens Opinionsnämnd har i ett flertal beslut slagit fast att det inte är förenligt med god publicistisk sed att offentliggöra PO-anmälan under utredningen av ärendet hos PO och PON. Syftet med denna bestämmelse är att skydda anmälare, som inte ska behöva utsättas för oönskad publicitet i anledning av att hen anmält en publicering.

Det senaste beslutet i detta ämne gällde offentliggörandet av en PO-anmälan från drottningen. Publiceringen skedde före det att PON hade fattat beslut i ärendet.

I det beslutet (PON exp nr 48/2013) står bland annat att läsa:

Regeln syftar till att göra det pressetiska systemet förutsägbart för de enskilda personer som vänder sig till systemet för att få upprättelse. I detta fall saknar det därför betydelse vilken roll i offentligheten anmälaren har.

Det pressetiska systemets trovärdighet är beroende av att utgivarna inte uppfattar regeln som en rekommendation, utan just som en regel; som en del av systemets grundkonstruktion.

Mot denna bakgrund står Arbetarbladets artikel den 22 och 23 april 2014 i strid med god publicistisk sed.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning. Arbetarbladet ska därför klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Beslutet i sin helhet kommer att finnas att läsa på PON:s hemsida, www.po.se