Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Avskaffa timplanerna i den nya skollagen

En skollag som tillåter mer flexibla lösningar är ett steg i riktning för ännu bättre resultat i skolan, skriver Anders Knape och Maria Stockhaus.

Annons

Regeringen presenterade nyligen sitt förslag på ny skollag där flera punkter kan bidra till att förbättra resultaten i skolan. Dock saknas några viktiga reformer som bör läggas till under den pågående remissrundan.

En klar brist är att de nationella timplanerna inte avskaffas. Vi har under många år påpekat det orimliga med att alla elever i alla skolor ska ha exakt lika många timmar i varje ämne. Verkligheten ser annorlunda ut – olika elever behöver olika många timmar i till exempel svenska, matematik eller idrott för att klara skolans mål. Omfattande försök med flexibla timplaner visar på goda resultat, framförallt för elever som har svårare att klara skolan.

Också frågan om flexibel skolstart hamnar i malpåse. En sådan reform skulle underlätta för de elever som behöver börja skolan något tidigare eller senare på läsåret.

En mer flexibel skola gagnar både elever som har svårigheter och de som behöver fler utmaningar. Det är något märkligt att staten väjer för dessa övergripande frågor, men föreslår detaljstyrning i frågor som skolmaten och simundervisningen.

Ett av de skarpaste förslagen i den nya lagen är att rektorn blir skyldig att skyndsamt utreda enskilda elevers behov. Dessutom får eleven rätt att överklaga rektorns beslut om insatser. Det är ett bra förslag eftersom det stärker elevernas rätts- säkerhet och kan bidra till att fler elever når skolans kunskapsmål.

En bra skollag är nödvändig men räcker inte för att säkra en utveckling där att alla elever klarar skolans mål. Flera andra områden, bland annat följande, är också centrala:

• Kompetenta lärare. Kompetensen hos de flesta lärare är god men den behöver ständigt utvecklas i takt med att samhället förändras. Dels behöver statens satsning på fortbildning, Lärarlyftet, ta större hänsyn till de olika behoven i skolorna. Dels krävs fördjupade ämneskunskaper och mer metodik i den nya lärarutbildningen. Också kommunerna behöver utveckla strategier för lärarnas kompetensutveckling och lärare kan bli bättre på att lära av varandra.

• Lärare som presterar bra ska ha bra betalt. Som arbetsgivarorganisation för kommunerna har vi under lång tid drivit frågan om individuell lönesättning. Kompetens i kombination med bra resultat ska löna sig.

• Mer tid i skolan för lärarna. Ska elevernas resultat bli bättre behöver lärarna finnas i skolan hela arbetsdagen. Både för undervisning och annat arbete tillsammans med eleverna och för att utveckla sitt arbete med kollegor när inte eleverna är på skolan.

• Tydliga mål och regelbunden uppföljning. Kommunerna kan i många fall utveckla bättre metoder för att regelbundet säkra att alla elever når målen. Statlig skolinspektion och tätare nationella prov är ytterligare stöd för detta.

• Mer skolnära forskning. Staten behöver öka anslagen till forskning med koppling till skolans måluppfyllelse. Det behövs mer konkreta verktyg för bättre resultat bland annat i matematik och metoder med elever som nyligen kommit från andra länder. Här kan också forskare, kommuner och skolor utveckla givande samarbeten.

ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting

ordförande i utbildningsberedningen, SKL

Mer läsning

Annons