Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Muhrén fortfarande kung i Sandviken

Han kom, sågs, hyllades – och punktmarkerades.

För Magnus Muhrén svämmade känslorna över, på flera sätt.

Och nu är det gjort.

– Det var renande, säger han efter 3–7-förlusten med yngste sonen Noel sittande på armen.

Annons

Det var en märkbart rörd Magnus Muhrén som fick ta emot stående ovationer från 2 622 i Göransson Arena, samtidigt som ett bildspel från SAIK-karriären rullade på den stora bildskärmen på kortsidan.

Både Gais och SAIK:s spelare ackompanjerade Ulf Lundells ”När jag kysser havet” med klubbslag i isen.

Hyllningen skapade en märklig och mäktig känsla i arenan.

– Det var otroligt känslosamt och det var svårt att hålla tillbaka tårarna, och det kom väl några också, säger Muhrén, som gått och gruvat sig för stunden under hela veckan.

Gaisbussen anlände till arenan 2,5 timme före matchstart och väntan blev både lång och nervös.

Och när hyllningarna väl var avklarade var det som vanligt – Magnus Muhrén var bäst på isen. Gais höll jämna steg, och visst var det Muhrén själv som klappade in 1–1-målet, hans första elitseriemål sedan 9 mars 2010.

Och frågan om han skulle jubla eller inte fick ett snabbt svar redan efter nio minuters spel.

– Jag hade tänkt att jag inte skulle jubla, men armarna åkte upp automatiskt. Men jag kom på mig själv och tog ner dom ganska snabbt igen.

Magnus Muhrén var så framträdande i den första halvleken att SAIK till den andra valde samma utväg som så många andra – punktmarkering.

David Brodén hängde efter Muhrén, som snart tappade humöret och drog på sig både en och två utvisningar. Två gånger om slog han av klubban mot Daniel Berlins ben.

– Det är löjligt, men kan de inte vinna på annat sätt så är det väl så. Jag är van, jag har blivit punktad i alla matcher hittills. Den sista utvisningen var kanske lite onödig, men det var mycket känslor i kroppen som ville ut.

SAIK-tränaren Peter Isaksson förklarar punktmarkeringen så här:

– Punkta är väl att ta i, vi skulle ligga lite närmare honom. Det blev farligt varenda gång när han fick bollen i den där ytan i första halvlek och vi var tvungna att göra nåt.

– Och han blev ju grinig, och så har vi två utvisningar. Vi vet att han inte tycker om det.

SAIK var det bättre laget i den andra halvleken och rann ifrån till 7–3, men Magnus Muhrén var ändå nöjd med sitt lags insats.

– Vi skakade SAIK i alla fall, men till sist orkade vi inte riktigt.

• Vad kommer du minnas från den här matchen?

– Hyllningen före kommer jag alltid minnas. Sen, efter 20-25 minuter, blev det som en vanlig match.

– Men det var renande, och jag fick säga adjö på ett bättre sätt än sist. Nu kan jag lägga allting bakom mig.

• Och nu?

– Nu ska jag bara ta en pilsner med kompisarna!

Mer läsning

Annons