Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mycket nytt i SAIK - men Aarni var sig lik

Speakern läste upp laguppställningen; jag antecknade och antecknade – och det blev alldeles för många namn i SAIK.
Men till slut upptäckte jag att jag hade skrivit upp även de två pojklagsspelarna som värmde upp med laget...

Annons

Det blev förlust i premiären, inte speciellt överraskande. Det fanns folk som pratade om tvåsiffrigt i baken (jag kan ha muttrat om det själv).
Det blev 3–4 mot Västerås SK som egentligen var blekare än SAIK, men som gjorde mål och dessutom gjorde mål precis när SAIK hade kvitterat för andra gången.

Redan under dagen gick rikslarm i SAIK-världen, när det visade sig att backtalangen Linus Pettersson inte skulle kunna spela och SAIK blixtsnabbt lånade ytterhalven Marcus Wedin från Skutskär.
Och inte många minuter in på matchen klev Henrik Hagberg av med en lårkaka. SAIK spelade därmed merparten av matchen med två ytterhalvor och två backar som inte var i närheten av Studenternas i våras, bara liberon Daniel Eriksson låg på den nivån i fjol.
Totalt sett genomförde SAIK matchen med fem spelare av elva nya från i våras – plus samtliga avbytare.
Det var mer än man någonsin hade räknat med – och mycket mer än man fruktat.
Ändå blev det bara 3–4 i en match som SAIK lika gärna kunde ha vunnit.

Det här ska ni slippa läsa varenda gång i fortsättningen, men det finns naturligtvis en Patrik Nilsson-koefficent att tillföra varje SAIK-match i vinter.
I går – ni kommer väl ihåg att han snittade 3,6 mål i elitserien i fjol – hade Nilsson gjort tre mål och SAIK hade vunnit matchen med 6–4.

SAIK hade också vunnit om Mikko Aarni hade gjort mål på sitt första friläge, sin andra jättechans och för all del även på sin tredje. Visserligen var det Daniel Kjörling som fortfarande stod i Västerås SK:s mål, men om SAIK har förändrats är Mikko Aarni sig lik.
SAIK:s mål, de tre, gjordes av Linus Forslund (klart bättre än i fjol), Daniel Berlin (han kommer verkligen att regera i laget i går) och Magnus Muhrén (jodå, vissa saker glömmer han aldrig bort).

Att inte SAIK vågade/kunde/ville/orkade satsa på en ursinnig offensiv förstår vem som helst som läser laguppställningen, men jag blev nästan mer förvånad över det bleka intryck Västerås SK gjorde. Totalt sett blev det en tempofattig match, av den typ som sällan förekommit på Jernvallen.
Några unga S-män är dock så intressanta som de initierade säger: Ted Haraldsson och Simon Jansson på mitten, exempelvis.

Bäst i går var dock publiken: 2 242 – och full stöttning av nya unga SAIK från start. Det lät vackert.
...jag har dock fortfarande svårt att få ihop att SAIK har sex snickare i laget, men Göransson Arena inte blev klar i tid.

Emil Jönsson är nominerad som Årets nykomling på Idrottsgalan i Globen.
I fjol gick det priset till Jens Byggmark. 2006 till...Nicklas Bäckström.
Årsundablixten får självklart min röst, men konkurrensen av simmartjejen Sarah Sjöström är hård om man saknar känsla för snö.

Några tänkbara resultat i söndagens målkalas på Strömvallen.
5–3 till Elfsborg. 5–3 till Gefle IF. 4–2 till Gefle IF. 4–3 till Elfsborg. 4–4, 3–3, 2–2.
Kul blir det i alla fall. Woxlin och Hedlund springer ärevarv. Två spelare som varit med hela resan, och varit med och byggt ett allsvenskt lag som tillåts fylla fem. Till och med läktarkramarna kommer att ha en tår i ögonen.
Hedlund gör dessutom mål. Det är han verkligen värd.

Mer läsning

Annons