Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oväntat tamt – men väntat slutspelsval

Det var väl inte direkt världsmästerskapen i hjärnkirurgi eller idrottspsykologi att lista ut hur SM-slutspelet skulle se ut med S-märkta förtecken.
Jag tror till och med jag skrev hur det skulle bli.
Edsbyn nästa alltså.

Annons

Och just nu är det faktiskt en final mellan just SAIK och Villa alldeles trolig – trots sömnpillret till seriefinal som avslutade elitserien.

SAIK struntade alltså i startordningen för lag fem till åtta – och valde femman Edsbyn. Helt enligt både tio tidningar tips, bandyexperter, bandyointresserade och jag själv.

Innan dess hade man dessutom bestämt sig för att försöka få spela inomhus även i den semifinal man självklart tänker avancera till, genom att välja att ha Västerås SK på sin halva.

Där kan det dock möjligen bli störande utomhusspel, innan det är dags för svensk idrotts egen, klassiska super bowl – SM-finalen i bandy. För Västerås möter Hammarby, och det låter som den hetaste och kanske mest ovissa av kvartsfinalerna, även om Bollnäs-Broberg kommer att hetsa kollegorna på hälsingetidningarna till verbala utbrott.

SAIK slår Edsbyn. Jag tänker inte skriva i tre raka, men med vetskapen om att säsongen hittills i Göransson Arena har gett tolv segrar och en oavgjord match så blir det inte alltför mycket pendlande fram och tillbaka mellan Sandviken och 2000-talets tidigare vägvisare på bandyisen.

Sedan, lagom uppvarvade, kommer man att möta en tröttkörd motståndare – oavsett om det blir Västerås eller Hammarby. För SAIK är det självklart en fördel om den duellen går ända fram till fem matcher.

Det var några sekunder på Sävstaås i november, och sedan några månader av limbo, när jag trodde att det här med SM-final var något som hade försvunnit ned i Christoffer Edlunds gipspaket. Men hans plötsligt comeback efter VM-uppehållet har gett SAIK möjlighet till att skrämma med en ny hotbild. Edlund gjorde två mål i går också.

Det blir därför en ny turné till Studenternas, och det kan mycket väl bli en repris på gårdagens match – fast med betydligt mycket med nerv. Villa har under åren spelat två SM finaler, men aldrig vunnit. Lidköping är ett bandyfäste med bandyfestambitioner, och hade fram till i går en svit på elva raka segrar. Förlusten i slutminuterna kommer man snabbt över.

Det blev dock ett rätt avslaget möte mellan seriens två bästa lag. Villa saknade sin VM-stjärna Daniel Andersson, och valde den inte helt ovanliga igelkottstaktiken i Göransson Arena.

SAIK tvingades åter en gång försöka pumpa upp tempot och lirka och vända för att ta sig igenom ett säckförsvar. Det gick...så där. Det såg till och med lite halvkört ut, när det blev underläge med 1–3. Men SAIK har ändå alltid det där lilla extra. Det där som ger kvittering – och sedan ett segermål i 86:e minuten. Igen.


Det firas våldsamt i Sandviken i år, och det finns anledning i mängder. För samtidigt som Sandviken och Sandvik firar 150 år – så firar SAIK 25 år av ständigt slutspel.

Inte sedan våren 1987 har SAIK tvingats stå vid sidan om slutspelet, och inte bara det. Under de här 24 åren fram till nu, vårens matcher ligger ju nyspolade framför oss, har SAIK vid alla utom ett tillfälle gått vidare till minst semifinal.

Det är en tidsepok som gör SAIK unikt. Västerås SK har visserligen spelat fler finaler och vunnit fler guld under den här tiden – men kan faktiskt inte konkurrera med den här slutspelssviten.

Slutligen. Peter Isaksson fick ta över som huvudtränare när Thony Lindquist fick en släng av rysk bandylängtan, och jag tror han tyckte det var oerhört roligt att få sätta på sig Radiosportens hörlurar och vara den som valde först. Elitserievinnare direkt.

Mer läsning

Annons