Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pappa Forslund är stolt över sina bandysöner

Rasmus och Linus, bröder på var sin sida på söndag.

Rasmus i SAIK – Linus i Bollnäs.

Och så pappa på läktaren. Vilket lag håller han på?

– Det är svårt. Men som förälder är man otroligt stolt, säger Joacim Forslund.

Annons

Linus Forslund har alltid varit en jättetalang och har gått vägen genom ungdomslandslagen. Han lyckades inte ta en ordinarie plats i SAIK:s anfall, men i Bollnäs den här säsongen har han fått något av ett genombrott på högsta elitnivå – 22 mål i grundserien och fem i slutspelet som släpande forward.

Rasmus Forslunds bakgrund är en helt annan. När han kom med Gästriklands tv-pucklag släppte han bandyn helt och satsade allt på ishockeyn i några år. Och det var inte vilket tv-puckgäng som helst. Jakob Silfverberg, Anton Rödin, Calle Järnkrok, Sebastian Wännström, Simon Löf och Jacob Markström var några av lagkamraterna när Gästrikland det året förlorade bronsmatchen mot Småland.

I slutändan tyckte Rasmus att han fick för lite speltid i Brynäsjuniorerna och återvände till bandyn – en sport han alltid älskat, präglad från unga år av pappa Jocke, nu tränare i Skutskär, vars bandyintresse det inte verkar finnas någon ände på.

Två år och ett diskbråck senare är Rasmus Forslund i SM-final. Visserligen som siste spelare i näringskedjan, men ändå...

– Det blir kanske mest att sitta på bänken, men jag måste hela tiden vara beredd på att hoppa in, säger Rasmus, som var back i ishockeyn och blev lite förvånad när tränaren i SAIK-juniorerna satte upp honom i anfallet.

– Men det är inte helt fel att göra mål heller, säger han med ett skratt.

• Har du någon nytta av ishockeyn nu?

– Det tror jag nog. Styrketräningen hos Brynäsjuniorerna håller en väldigt hög och proffsig nivå och miljön överlag är hårdare i hockeyn.

– Men när dom var små var det faktiskt tvärtom. Då var Linus helt uppslukad av hockey, men det svängde helt sedan. Linus tappade sugen när han kom med i de första tv-puckslägren och han upptäckte att man var tvungen att byta, säger pappa Jocke, som faktiskt tränat båda finallagen på söndag.

Och det är en stolt fader som tar plats på Studenternas läktare.

– Jag har ju hållit på med det här hela livet och så blir det så här, med två söner som står uppradade där nere på isen. Vilken häftig grej! Fast det blir ju svårt för en annan, en kommer bli glad, och den andre mindre glad...

Rasmus gjorde sitt första elitseriemål för SAIK i höstas, i segermatchen mot just Bollnäs på hemmaplan.

– Då klappade Linus mig på benskydden vid avslaget efteråt. Det gör han nog inte om det händer på söndag.

Linus Forslund gör sin tredje SM-final. I den första, 2008, blev det magert med speltid i SAIK och fjolårets final med Bollnäs snöade i princip bort.

Medan vi sitter i soffan hemma i villan i Stensätra dunkar det då och då i väggarna. Det är lillebror Lucas, 11 år, som tränar med bandyboll och klubba innan han följer med till Göransson Arena för att se U20-laget spela semifinal mot Vänersborg. Jocke ska självklart också dit.

Det är vardag i familjen Bandy.

Mer läsning

Annons