Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bättre med stark euro än svag krona?

I januari förra året kostade en dollar c:a 6:40. För en euro fick man betala 9:40.
De senaste veckorna har dollarn i genomsnitt kostat 8:10 kronor och euron 10:80.

Annons

Vi får alltså betala omkring 15 procent mer för euron medan dollarna blivit 25 procent dyrare.

Det här påverkar naturligtvis vår ekonomi. Att köpa varor från USA och euroländer har blivit dyrare och det kostar mer att turista där.

Samtidigt gynnas svensk export av den svagare kronan. Finsk skogsindustri klagar upprört över den konkurrensfördel som Sverige fått. Turistindustrin i Sverige har fått ett uppsving när utlänningar får mer för sina pengar i Sverige.

Den svagare kronan ger alltså fler jobb i Sverige. Kronan utsätts dock för större svängningar än euron.

Fördelarna och nackdelarna med en kronförsvagning värderas olika, men poängen är att vår valuta ger oss mer andrum i krisen.

I valutaförändringarnas spår har det blossat upp en ny diskussion om svenskt deltagande i EMU.

Studieförbundet Näringsliv och samhälle har publicerat en rapport om vad som hänt i EMU-länderna och utanförskapsländerna Sverige, Danmark och Storbritannien sedan euron introducerades.

Analysen visar att utanförskapet inte varit någon makroekonomisk nackdel. Sverige har haft en högre tillväxt än EMU-länderna och lägre (snarast för låg) inflation.

SNS-rapporten hävdar dessutom att handeln skulle ha varit större om Sverige varit med i valutaunionen.

Ett av de tyngsta ekonomiska argumenten mot ett EMU-medlemskap är ju att vi med egen penningpolitik skulle ha lättare att klara en omfattande störning som drabbar särskilt svensk ekonomi.

Styrkan i det argumentet beror i sin tur på hur samordnad den svenska konjunkturen är med eurokonjunkturen. SNS konstaterar att skillnaderna i BNP-utveckling minskat på senare år och menar att Sverige skulle haft ungefär samma utveckling inom såväl som utom EMU.

Samtidigt kvarstår att Sverige skulle bli särskilt utsatt om en djup kris drabbar skogsindustrin eller telekomindustrin.

Det största frågetecknet kring SNS analys är dock att det stora testet fortfarande ligger framför oss.

2009 blir sanningens ögonblick för eurosamarbetet.

Grekland, Spanien och Irland är verkligt illa ute med stora budgetunderskott och åtföljande höga räntor för upplåningen. Vad händer om krisen i dessa länder blir långvarig? Hur stark är då euron?

SNS är för EMU-inträde, men landar ändå i en försiktig slutsats: Om införande av euro är ekonomiskt gynnsamt beror på vilken vikt man tillmäter olika storheter.

På minussidan finns att vi mister möjligheten att föra en penningpolitik som är anpassad till svensk ekonomis speciella förutsättningar. På plussidan att växelkurssvängningarna blir mindre och att vi kan förvänta vinster av ökad handel.

Och bortom de ekonomiska argumenten finns de politiska: Hur vill vi ha samarbetet med Europa?

Mer läsning

Annons