Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Det är ett hårt tonläge i dag"

Hatbrottsmotiv misstänks ligga bakom allt fler brott i Sverige.
– Det är ett hårt tonläge i dag. Det genererar nya brott, säger Lena Körner, åklagare med stor erfarenhet av hatbrott.

Annons

LÄS VIDARE: Maskerade män skrek "we hate muslims"

Brottsförebyggande rådet släppte tidigare i höst en rapport över hatbrott i Sverige. De utgick från polisanmälningar från 2013 och 2014.

2014 uppskattades knappt 6 270 av anmälningarna innehålla ett identifierat hatbrottsmotiv. Det är den högsta nivån hittills och 14 procent fler än 2013.

Enligt Lena Körner, åklagare vid utvecklingscentrum i Malmö, betyder inte de ökande hatbrottsanmälningarna nödvändigtvis att brotten är fler än tidigare. Det kan också vara anmälningsbenägenheten som ökat.

– Den här typen av brott uppmärksammas mer och det pratas mer om det i dag än tidigare, säger hon.

Det kan utläsas av hur de misstänkta hatbrotten utvecklats. Det som tidigare inte sällan rörde sig om grova brott av skinnskallar har i dag kompletterats av kränkningar i vardagen.

LÄS VIDARE: Misstanken: knivskars för sitt ursprung

Trots den ökande medvetenheten så tror Lena Körner att det finns en risk för att många hatbrott aldrig kommer till polisens kännedom.

– Det är säkerligen ett stort mörkertal. Bilden vi får av representanter från drabbade grupper är att det inte är lönt att anmäla. Förtroendet för polisen är lågt i de här grupperna, säger hon.

Det är svårt att personuppklara hatbrott, det vill säga att någon kan bindas till brottet så att det leder till åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse.

En förklaring till svårigheten är att det vid ett hatbrott inte räcker med att någon ser att ett brott begås – utan också varför det begås. Enligt Lena Körner är och ska beviskraven vara höga för rättsäkerhetens skull.

– Vi försöker i stället diskutera med polisen om vi kan arbeta på andra sätt, till exempel med förhör.

Mer läsning

Annons