Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ögonvittnena berättar om mordet

/

I dag fortsatte rättegången om det misstänkta mordet på Öster i Gävle.

Annons

Är den 34-åriga Gävlebon skyldig till att ha knivmördat en 32-årig man på Öster i oktober förra året?

På torsdagen var det dags för dag sex av tolv i den ovanligt omfattande mordrättegången i Gävle tingsrätt. Totalt ska 52 vittnen höras.

Sjätte dagen var helt vikt åt förhör med de båda ögonvittnen som såg mordet.

Arbetarbladet var på plats och rapporterade.

08.00

Rättegången inleds. Den här dagen ägnas helt åt att höra åklagarens två nyckelvittnen. Den 31-åring och den 37-åring som är de enda personer som sett mordet. De är vänner till både den misstänkta 34-åringen och det 32-åriga offret.

Åklagarna Kjell Lindqvist och Ann-Charlotte Bålman kallar 37-åringen att vittna först.

08.08

Åklagare Kjell Lindqvist säger att han förstår att 37-åringen inte tycker att rättssalen är någon rolig plats att vara i.

"Det känns värdelöst", säger 37-åringen.

"Men det är något du behöver genomlida", säger Kjell Lindqvist.

"Ja", svarar 37-åringen.

08.11

Åklagare Lindqvist börjar ställa frågor om vad som hände på mordkvällen - fredagen 17 oktober förra året.

Han frågar om den förfest hos 31-åringen på Öster där bland annat 37-åringen, offret och den mordmisstänkte 34-åringen befann sig.

Han får se bilder från festen och berätta vilka som befinner sig där.

08.16

Åklagare Lindqvist frågar om stämningen på festen. 37-åringen berättar att den var bra, att det inte var något konstigt.

Han kom sent till förfesten och hann dricka någon öl innan de begav sig mot stan och krogen Rack n roll.

Åklagare Lindqvist frågar om vilka cyklar som användes. En fråga som blivit viktig för åklagarsidan då den misstänkte mördaren setts cykla senare under kvällen.

08.20

I rättssalen finns rättens ordförande Karl-Axel Bladh, nämndemän, åklagarna, poliser, den misstänkte 34-åringen och hans advokat Per Wiesel, några journalister och ett ganska stort antal åhörare.

Här är också det 37-åriga ögonvittnet, som just nu hörs. Han svarar lugnt på åklagarens frågor. Han möter åklagarens blick. 34-åringen lyssnar noga på vad 37-åringen berättar och antecknar ibland.

08.22

"Vi satt där och drog några bärs och spelade", berättar 37-åringen vidare om hur kvällen fortlöpte på Rack n roll.

Därefter minns 37-åringen hur offret och den misstänkte blev hungriga och begav sig därifrån. Klockan är vid 21.30-22.00, tror 37-åringen - ett par timmar innan mordet.

08.25

37-åringen minns hur det 32-åriga offret senare kom tillbaka till Rack n roll. 37-åringen ville gå hem för kvällen, men 31-åringen hade lovat att köpa mat på Max åt dem. 37-åringen och offret beger sig mot Öster. 31-åringen ska komma efter senare med maten. Klockan är nu vid 23-tiden. Mindre än en timme innan knivdådet.

08.31

Offret och 37-åringen kommer hem till 37-åringen på Öster. Då ringer offrets telefon, det är den nu mordåtalade 34-åringen som ringer. Offret säger att han ska gå ned och träffa 34-åringen. 37-åringen följer med, men anar inget oråd.

"Han går fram och ger honom en snyting, sen ger han (offret) tillbaka". "Därefter går det skitfort. Han bara matar på med hugg", beskriver 37-åringen det som hände på innergården på Öster. Klockan är nu vid 23.50.

37-åringen visar på åklagarens begäran hur 34-åringen högg med armen.

08.36

"Jag har full panik, jag är livrädd", berättar 37-åringen, som säger att han såg två-tre hugg. Då har även 31-åringen dykt upp med maten från Max och bevittnar händelsen.

"Jag skriker bara, sluta för fan. Det var helt sjukt", berättar 37-åringen.

37-åringen beskriver hur 34-åringen slog först, och att 32-åringen därefter slog tillbaka. Offret ska då enligt 37-åringen ha sagt "kom då" till 34-åringen. Därefter föll huggen.

08.38

37-åringen säger att han inte ser kniven som 34-åringen hade i handen. Åklagaren frågar var huggen träffade. 37-åringen beskriver hur de tar mot huvudet. Därefter ragglar offret framåt och faller ihop utanför en av portarna på innergården. Platsen där kroppen senare hittas.

Precis när offret ramlar flyr 37-åringen från platsen.

08.42

De enda som är på brottsplatsen är 37-åringen, 31-åringen, offret och den mordmisstänkta 34-åringen.

"Jag kan inte förklara varför jag gjorde som jag gjorde. Det blev kortis i mitt huvud", säger 37-åringen, om varför han agerade som han gjorde och flydde från platsen. Han beskriver sig som att han var rädd.

Åklagaren frågar om det var 34-åringen han såg på brottsplatsen med offret. 37-åringen svarar ett tydligt ja. Han är märkbart illa berörd av att väcka liv i minnena från mordkvällen.

08.46

37-åringen berättar att han när de flydde sa till 31-åringen efter att "vi måste göra nåt". 31-åringen ska då ha svarat att "det var nog inte så farligt". Han beskriver hur de är i chock och har panik.

08.53

Åklagare Kjell Lindqvist frågar varför 37-åringen inte ringde polisen. "Jag vet inte", svarar han och beskriver allt som kaos. Han berättar hur 31-åringen var med honom och var upprörd.

"Jag har aldrig sett något liknande i hela mitt liv, och hoppas jag aldrig mer får uppleva det", säger han om händelsen.

Åklagaren undrar varför inte 37-åringen när han gripits som misstänkt för mordet pekade ut 34-åringen i de första förhören, utan väntade först till det femte förhöret.

"Jag var rädd att säga som det var"

"Jag har levt i kretsar i hela mitt liv där man inte ska snacka", säger 37-åringen vidare.

08.55

37-åringen berättar hur 34-åringen senare under natten ringer upp honom och säger att "det gick överstyr". Samtalet pågick i två minuter.

"Han frågade om jag visste hur det hade gått. Jag sa att det inte alls såg bra ut och att ambulansen varit här".

Åklagaren undrar om inte 37-åringen minns mer av samtalet.

"Nej, det är inte så jävla lätt att komma ihåg", svarar 37-åringen.

08.58

31-åringen sov kvar i 37-åringens bostad under natten efter mordet. 37-åringen berättar hur han och 31-åringen inte pratade alls om händelsen under natten. 37-åringen ville inte störa sitt barn som sov i bostaden, berättar han.

09.00

Dagen efter mordet blev 37-åringen kontaktad av 34-åringen. "Han ville att vi skulle ta en öl för (offrets namn)", berättar 37-åringen.

"Jag var rädd. Jag hade sett vad han gjort en gång, då kan han väl göra det en gång till", säger han.

09.02

Varför ringer inte du polisen och berättar vem som är mördaren? Åklagare Kjell Lindqvist ställer flera frågor till 37-åringen om hans agerande.

"Jag vill inte bli inblandad", berättar 37-åringen.

Han träffar 34-åringen och berättar att han än en gång säger att det gick överstyr.

"Jag tyckte det var skitjobbigt, jag var jättestressad", berättar 37-åringen.

09.07

"Hoppas inte det här förändrar något mellan oss".

37-åringen beskriver vad 34-åringen sa till honom när de träffades på stan i Gävle dagen efter mordet.

Åklagare Lindqvist: "Vad tänkte du då?"

37-åringen: "Jävla idiot, tänkte jag".

37-åringen har svarat non stop på åklagarens frågor under en timmes tid. Han ber om vatten.

09.16

Åklagare Kjell Lindqvist slutar ställa frågor om själva mordkvällen. I stället tar hans kollega Ann-Charlotte Bålman över. Hon frågar om telefonsamtalet som 34-åringen ringer till offret några minuter innan dådet och undrar än en gång om det som hände när offret och hans misstänkta mördare träffades på innergården därefter.

09.19

"Han slog först", förtydligar 37-åringen om bråket mellan 34-åringen och offret.

"Han träffade på kinden någonstans", fortsättar han.

Han beskriver hur offret gav igen.

"Han nyper tillbaka på en gång. Det träffar". 34-åringen ryggar tillbaka och offret säger då enligt 37-åringen "kom igen".

"Då börjar han att veva", beskriver 37-åringen om 34-åringens knivhugg som är de som dödar 32-åringen.

09.24

"När förstod du att offret var död", frågar åklagare Bålman.

"Jag förstod det egentligen på natten. Jag kunde inte sova alls. Sen hörde jag om det sen på morgonen, det stod i tidningen", berättar 37-åringen.

09.26

Åklagare Bålman undrar också om de sms som dagen efter dådet skickades mellan 34-åringen och 37-åringen. Hon undrar om tonen i dem som hon menar är hjärtlig.

"Jag ville inte bli inblandad", är 37-åringens förklaring.

09.30

Offrets anhörigas målsägandebiträde tar nu vid och ställer frågor. Han undrar om 37-åringen sett 34-åringen tappa humöret på det här sättet förr när de umgåtts.

"Nej", svarar 37-åringen.

Målsägandebiträdet undrar varför han var rädd för 34-åringen.

"Ser man en sån där grej, då blir man rädd".

Rättegången tar nu en kort paus.

09.54

Rättegången återupptas.

34-åringens advokat Per Wiesel tar över förhöret med 37-åringen.

Han frågor om drogvanorna i gänget, där både hans klient, offret och de båda ögonvittnena ingått. 37-åringen berättar att det förekommit droger.

10.00

Advokaten: "Händer något speciellt på Rack n roll? En del var fulla, hade de tagit något annat?"

37-åringen: "En del hade tagit tabletter"

Advokaten: "Så alla var påverkade?"

37-åringen: "Ja"

Advokaten: "Hur mycket hade du fått i dig på förfesten och Rack n roll?"

37-åringen: "6-8 öl, starköl. Jag var inte dyngpackad, men berusad".

10.06

Försvararen ställer flera frågor till 37-åringen om vad som hände. De möter varandras blickar när de pratar. 34-åringen sitter bredvid sin advokat, tittar på 37-åringen och antecknar ibland.

Frågorna rör mordkvällen och hur de tog sig in och ur trappuppgångarna på kvällen.

10.10

Advokat Per Wiesel frågar varför 37-åringen ändrat uppgifter under förhörens gång i polisutredningen efter knivdådet.

"Jag tyckte bara det var obehagligt, jag ville inte veta av det här över huvud taget".

Advokaten: "Hur säker är du på uppgifterna"?

37-åringen: "Hundra".

10.13

"Händelsen som jag beskrivit den, den kommer jag aldrig att glömma. Aldrig", säger 37-åringen.

Advokat Wiesel undrar om 37-åringen och 31-åringens diskussioner om mordet både direkt efter dådet och senare.

37-åringen återupprepar att han sa att de måste göra något, och 31-åringen sa att det nog inte var så farligt.

Advokaten: Trodde du på honom"?

"Nej", svarar 37-åringen, som beskriver hur han hade panik.

10.19

Advokaten undrar om de polisförhör 37-åringen suttit i efter dådet var pressande.

"Ja, ibland", säger han.

Advokaten undrar vidare när han bestämde sig för att berätta vem som var mördaren.

"Inför häktningsförhandlingen", säger 37-åringen, som i början av utredningen själv var misstänkt för mordet, tillsammans med 31-åringen.

"Någonstans måste det komma fram, rätt ska vara rätt", berättar 37-åringen om varför han berättade hur det var.

10.28

37-åringen berättar om lördagen, dagen efter mordet. Hur han umgicks med sin familj. Advokaten frågar om sms som skickades mellan 34-åringen och 37-åringen. Det handlar om att tonen var hjärtlig.

Advokaten: "Tonen mellan dig och (den misstänkte) verkar underlig. Var det avsiktligt?"

37-åringen: "Jag förstod att det skulle bli en massa polisgrejer om det. Jag tänkte att jag inte ville bli inblandad" "Jag ville bara glömma bort, jag mådde så jäkla dåligt".

10.34

"Det är som att gå runt i en mardröm. Jag har svårt att förklara, det kändes piss allting", svarar 37-åringen på advokatens frågor om hur han mådde efter dådet.

Advokaten frågar om 37-åringen funderat på vilket 34-åringens motiv till mordet kan ha varit.

"Folk säger att de varit osams, men det är inget jag märkt av. Har man affärer så håller man det för sig själv", säger han om 34-åringen och offret.

10.40

En rekonstruktionsfilm från knivmordet visas nu för rätten. 37-åringen berättar.

10.43

På filmen får vi se hur det 32-åriga offrets kropp låg placerad på marken efter knivdådet. 37-åringen visar på filmen hur den misstänkte och offret slogs. Hur slagen mot varandra träffade och hur 34-åringen därefter började hugga snabbt.

Filmen är från i höstas. Ljusen som tändes på brottsplatsen efter dådet finns kvar.

10.54

Advokat Per Wiesel fortsätter ställa frågor till 37-åringen om mordkvällen.

Han undrar varför 37-åringen först sa att det inte är (den misstänktes namn) som gjort dådet, sen att det troligen är han och nu att det är han till hundra procent.

37-åringen säger att han var rädd.

Nu tar rättegången en kort paus.

11.20

Nu återupptas rättegången.

Vittnesförhöret med 37-åringen är klart. Nu ska det andra ögonvittnet - 31-åringen - höras.

När det här vittnesförhöret hålls så får den tilltalade, åhörare och media följa rättegången via en annan rättssal. Det är rättens ordförande som beslutat det med hänsyn till vittnet. Den misstänkte och hans försvarare meddelar sitt missnöje över beslutet.

11.25

Åklagare Bålman frågar om mordkvällen och om förfesten som var hos 31-åringen - där även 37-åringen, offret och den misstänkte befann sig.

31-åringen berättar om ett gnabb på förfesten mellan den åtalade 34-åringen och offret. De tjafsade om en joint, men lugnade sig när 31-åringen bad dem.

11.33

Åklagare Bålman frågar 31-åringen om vilka kläder som den misstänkte 34-åringen hade på sig under mordkvällen. 34-åringen har tidigare under rättegången sagt att han lånade och lämnade en tröja i 31-åringens lägenhet innan de begav sig av till Rack n roll.

31-åringen säger att tröjan inte lämnades hos honom. Den tröjan som 34-åringen hade på sig har inte återfunnits efter dådet.

11.38

31-åringen berättar hur hans vänner - 37-åringen och offret - efter kvällen på Rack n roll begav sig av mot 37-åringen på Öster. 31-åringen åkte och handlade mat åt dem på Max och skulle komma efter till 37-åringen.

11.42

31-åringen cyklade tillbaka till Öster och tog in sin cykel till trappuppgången där han bor. Därefter skulle han bege sig till 37-åringen. Men först tog han med sig en påse med öl.

När han kommer ut från sin port ser han 37-åringen och det 32-åriga offret stå utanför 37-åringens port intill.

Då ser han 34-åringen komma.

11.46

"Vågar du inte komma själv din jävel", har jag för mig att han (34-åringen) sa, berättar 31-åringen. "De tog några steg mot varandra och slog några rallarsvingar".

31-åringen får visa för rätten vad han menar med rallarsvingar. Han säger att det framgick att det var två "överförfriskade" personer som slogs.

"Jag skrek sluta slåss för fan".

"Båda två verkade irriterade, men varför minns jag inte". "Det var arga blickar mellan dem, som att det var bestämt".

Åklagare Bålman: "Vad var bestämt"?

31-åringen: "Att de skulle träffas antar jag".

"Nästa minne är att jag är i (37-åringens namn) lägenhet".

11.51

31-åringen berättar att han var mycket påverkad av alkohol och droger.

Åklagare Bålman frågar om det är säkert att det var 34-åringen han såg.

"Jag har känt honom i nitton år, då är det svårt att glömma ansiktet och rösten".

11.55

31-åringen berättar om att han efter det snart däckade i 37-åringens lägenhet. Senare under helgen greps han av polisen.

Åklagaren: "Varför sa du inte vad som hänt"?

31-åringen: "Jag vet inte, jag hade väl förträngt det".

Rättegången tar nu en lunchpaus till 13.15. Arbetarbladets direktrapportering återupptas då.

13.25

Rättegången återupptas.

Åklagare Ann-Charlotte Bålman ställer frågor till det 31-åriga ögonvittnet. Hon undrar vad 31-åringen gjorde dagen efter mordkvällen.

Han berättar att han fick ett telefonsamtal från en vän som berättade att 32-åringen var död.

"Jag kände det som att jag själv dog", säger 31-åringen.

"Jag mådde inte bra alls".

31-åringen säger att han gick hem till en vän för att dricka och bedöva ångesten.

13.33

Åklagare Bålman undrar om det pratades om någon kniv när 31-åringen var hos sin vän dagen efter. För det hade glömts en kniv hos 37-åringen ett par veckor innan. 31-åringen bekräftar.

Åklagare Bålman: Hur kom det sig att du tog upp kniven?

31-åringen säger att kniven bara råkade komma på tal, att det inte har något med mordet att göra.

Kniven är uppgifter som förekommer i den mycket omfattande polisutredningen, där ett stort antal vittnen hörts.

13.36

"Vi drack och sörjde, och lyssnade på låtar som (offrets namn) tyckte om", berättar 31-åringen om dagen efter dådet. Han och vännerna tillbringade lördagskvällen och natten därefter hos honom på Öster.

31-åringen säger att han inte berättade för någon om vad som hade hänt.

13.38

Åklagare Bålman undrar om 31-åringen hade några kontakter med 34-åringen efter mordet.

Han berättar att 34-åringen försökte kontakta honom.

Åklagaren: "Hade ni ofta kontakt?"

31-åringen: "Ja, vi har känt varandra i nitton år. Vi pratade 3-4 gånger i veckan".

13.45

Åklagaren frågar om 31-åringens kontakter med 34-åringen under helgen efter mordet. Hon hänvisar till ett flera minuter långt samtal som 34-åringen hade med 31-åringen dagen efter.

Han säger att 34-åringen ville träffas.

"Jag sa att jag inte orkade".

Åklagare Bålman hänvisar till fler samtal mellan 31-åringen och 34-åringen under dagen.

Åklagare Bålman: "Du kommer inte ihåg någonting"?

31-åringen: "Han sade att han ville komma förbi mig, men jag ville inte det".

Åklagare Bålman: "Varför ville han komma förbi"?

31-åringen: "Det sa han inte".

Åklagare Bålman: "Vad tror du"?

31-åringen: "Jag vet inte".

13.52

31-åringen beskriver det som hemskt att bli brottsmisstänkt. Åklagare Bålman frågar varför han inledningsvis sa att det var 32-åringen och "en utlänning" som bråkat och att han själv gått emellan.

31-åringen svarar att han var drogpåverkad och chockad. "Jag har aldrig suttit anhållen förut".

Att han bestämde sig för att berätta att det var 34-åringen är enligt 31-åringen att han ville att det 32-åriga offret skulle "få upprättelse".

13.56

"Var det kraft i slagen i rallarslagsmålet"?

Åklagare Kjell Lindqvist tar över frågorna till 31-åringen. Han frågar om mordtillfället.

"Nej, jag tycker inte det. De var påverkade", svarar 31-åringen.

31-åringen har vissa problem att minnas vad som hände på mordkvällen och vad han sagt i polisförhören.

13.40

Nu ställer offrets anhörigas målsägandebiträde några frågor. Han undrar om det som 31-åringen kallar rallarslagsmålet innan knivhuggen. 31-åringen berättar att han är van att se slagsmål.

"Jag har sett mycket slagsmål. Jag har aldrig slagits själv. Misshandlad har jag blivit".

Hur blir 34-åringen när ni dricker och röker? Har du sett honom brusa upp? Det är målsägandebiträdet som ställer frågorna.

31-åringen: "Han har höjt rösten, men..."

14.03

Nu tar 34-åringens advokat Per Wiesel över förhöret med 31-åringen.

Han undrar hur pass påverkade de inblandade var. Han frågor vad effekten blir av att ta "benzo", som en del av de inblandade gjorde på kvällen.

31-åringen: "Minnesluckor".

Advokaten: "Blir man aggressiv"?

31-åringen: "De flesta blir det"

Advokat Wiesel undrar om 32-åringen och 34-åringen var det under kvällen. "De smågnabbades", säger 31-åringen.

14.09

Advokaten undrar om tidiga uppgifter i utredningen då 31-åringen sagt att han sett flera "utlänningar" vid innergården under tiden för mordet. 31-åringen säger sig inte ha något minne av det och vet inte varför han uppgett det.

14.13

31-åringen förklarar att han uppgett olika saker i polisförhören för att han är ovan vid att sitta i så många förhör. Advokaten frågar om 31-åringen var stressad.

31-åringen menar att det snarare beror på att han var påverkad under mordkvällen.

14.17

34-åringens advokat fortsätter uppehålla sig vid 31-åringens dåliga minnesbilder från helgen.

31-åringen lyssnar och tittar på advokat Wiesel, som fortsätter att fråga om vad 31-åringen minns själv och vad andra har berättat för honom efteråt.

14.22

"Jag tänkte att det var ett stort skämt. Jag har inget register och jag har aldrig slagits", säger 31-åringen, om hur han upplevde att han tidigt blev misstänkt för att ha dödat sin vän.

Advokat Wiesel undrar hur 31-åringen mådde vid tillfället och om det kan ha påverkat vad han sa. 31-åringen säger att han inte kan svara på det.

14.25

Advokat Wiesel frågar hur mycket som 31-åringen minns själv och vad han hört av andra. Han undrar om han läst förundersökningen eller läst på Flashback om mordfallet.

"Nä, jag vill inte. Jag har inte ens läst tidningarna", säger han.

14.29

Det är tydligt att advokat Per Wiesel sätter press på 31-åringen och vad han egentligen minns från mordkvällen och helgen därefter.

31-åringen berättar att minnesbilderna av att det var 34-åringen som var på platsen kom fram när drogpåverkan gick ur honom.

Advokat Wiesel säger att 31-åringens vacklande minnesbilder och att han uppgett olika uppgifter i förhören framstår som konstigt.

"Det är inte konstigt i min hjärna", säger 31-åringen.

14.39

Advokat Wiesel säger att det framstår som konstigt att 31-åringen och 37-åringen inte pratade om händelsen med varandra efter mordet.

31-åringen säger att han inte ville spekulera inför 37-åringens barn.

"För mig låter det väldigt konstigt att man inte pratar om en sån här händelse".

"Ja... men om det är något man mår dåligt kanske man inte vill det", säger 31-åringen.

Vittnesförhöret med honom avslutas och det gör även rättegången.

14.48

Åklagarna meddelar rätten att en man i förra veckan anhölls för grovt skyddande av brottsling, men att misstankarna nu inte kvarstår.

Enligt uppgifterna till polisen skulle den misstänkte ha hjälpt den åtalade 34-åringen att ha eldat kläder efter mordet.

Han anhölls under en kort tid i förra veckan, men har nu släppts. Några formella brottsmisstankar finns inte.

"Ord står mot ord", säger åklagare Kjell Lindqvist.

Med det avslutas också Arbetarbladets direktrapportering.

LÄS OCKSÅ:

Rättegången dag ett – åklagaren lägger fram bevisen

Rättegången dag två – rätten tillbaka på brottsplatsen

Rättegången dag tre – den åtalades egna ord

Östermordet – allt du behöver veta

Mer läsning

Annons