Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skadade tvillingarna – direkt från rättegången

/
  • På onsdagen fortsatte rättegången om synnerligen grov misshandel av två spädbarnstvillingar från Gästrikland.

På onsdagen är det dags för den sista dagen i rättegången mot tvillingpappan som misstänks för att medvetet ha skadat sina spädbarnstvillingar.
Arbetarbladet är på plats och rapporterar direkt.

Annons

Tvillingpappan står åtalad för synnerligen grov misshandel. Ett brott som har ett minimistraff på fyra års fängelse.

Det är den tredje och avslutande rättegångsdagen. Flera vittnen ska höras innan rättegången avslutas med åklagaren och advokatens slutanföranden.

Direktrapporteringen inleds klockan 08.30.

Här kan du ta del av Arbetarbladets direktrapportering från den första rättegångsdagen.

08.30

Rättegången inleds. Domare och rättens ordförande är rådman Lars Holm.

08.34

Den här rättegångsdagen är den sista inplanerade. Om det finns behov så kan det bli ytterligare någon dag.

08.36

Den läkare som genomfört en rättsmedicinsk undersökning av de båda barnen kallas nu att vittna av åklagarsidan.

08.39

I rättssalen finns utöver ordförande Lars Holm även åklagarna Carl-Johan Granlund och Elly Anne Öholm, den åtalade pappan, hans försvarare Lars Häggström, poliser, åhörare och media.

08.52

Läkaren vittnar om skador på dottern. Åklagare Elly Anne Öholm ställer upprepade frågor. Frågan är om de svåra skador som tvillingflickan drabbats av är helt orsakade av det våld som pappan misstänks ha utsatt henne för eller om det kan finnas andra förklaringar.

Vittnet menar att den medicinska utredningen tidigt varit inriktad på att skadorna orsakats av skakvåld, så kallat shaken baby syndrome. Hans slutsats är dock att det inte går att slå fast att skadorna på flickan orsakats av just skakvåld.

Åklagaren frågar om han kan utesluta om skadorna orsakats av våld.

"Nej, det kan jag inte", säger vittnet.

08.56

Han har läst journalerna från flickans förlossning, och tolkar dem som att hon kan ha drabbats av syrebrist. Åklagare Öholm tar upp att det är en helt skild uppfattning från förlossningsläkaren, som enligt henne inte alls tycker att förlossningen var dramatisk.

09.09

Åklagare Elly Anne Öholm tar upp det som hon uppfattar är flera frågetecken i läkarens utredning, när han har gått igenom sjukhusjournalerna. Hon uppfattar att det han skrivit inte alltid stämmer med dokumentationen i journalerna. Läkaren medger att han kan ha missuppfattat vissa delar. Hans uppfattning är att flickan, som är den svårast skadade av barnen, kan ha skador som kan vara symptom från en större helhet.

09.19

Åklagaren ifrågasätter läkarens bedömningar. Hans uppfattning är att skadorna kan ha funnits även innan barnen misstänks ha utsatts för det grövsta våldet i februari.

Åklagare Öholm fortsätter att ställa kritiska frågor om han verkligen kan utesluta att skadorna kan ha orsakats av skakvåld. Han säger att han inte kan utesluta att det handlar om att skaktrauma kan ha skadat barnen.

Det finns en mycket levande debatt i Sverige om just skakvåld, med flera kritiska röster. Något Arbetarbladet berättat om tidigare. Läs mer om det här.

09.31

Åklagare Öholm tycker att läkaren fastnat vid att det handlar om sjukdomssymptom. Hon hänvisar till tidigare vittnesförhör med andra läkare som menar att de uppfattar skadorna som att de orsakats av yttre våld.

Läkaren tar upp just den osäkerhet som finns när det gäller skakvåld, och att det är svårttolkat och hänvisar till den utredning som följt av den HD-dom som nämns i den här artikeln.

Precis som försvararen Lars Häggström beskriver han det som att vetenskapen befinner sig i ett gungfly.

09.32

Åklagaren frågar om skadorna som barnen fått kan ha gjort ont.

"Det är utanför mitt kompetensområde, så det vill jag inte uttala mig om", svarar läkaren.

09.42

Åklagaren avslutar nu det timmeslånga förhöret med läkaren. Det är tydligt att åklagarsidan såg det av vikt att ställa de kritiska frågorna till honom, då han kommer till delvis andra slutsatser än vad andra läkare gjort under rättegången. De läkarna menar att skadorna troligen orsakats av yttre våld.

Läkaren, som är från Rättsmedicinalverket, får nu frågor av pappans försvarare Lars Häggström.

09.49

Försvararen undrar om definitioner av skakvåld. Han tar också upp att läkaren skrivit att den medicinska utredningen utgått från att skadorna beror på våld. Läkaren menar att det saknas problematisering i utredningen. Advokaten undrar om man låst sig vid att de skadorna på barnen är orsakade av våld. Läkaren vill inte säga att det är så, men menar att det kan vara så.

10.02

"Det här är ett oerhört komplicerat och mångfacetterat område", säger läkaren.

Advokaten undrar om en skrivning där läkaren menar att det är osannolikt att skadorna orsakats av våld. Han svarar att han möjligen kunde ha beskrivit det med en större osäkerhet.

Vittnesförhöret avslutas och rättegången tar en kort paus.

10.17

Rättegången återupptas.

En barnläkare från Akademiska sjukhusets barnskyddsteam ska nu vittna. De är involverade i fall där barn misstänks ha utsatts för fysisk misshandel eller sexuella övergrepp. Barnskyddsteamet har funnits i fyra år och finns även på tre andra platser i landet.

10.23

Barnläkaren visar nu på rättssalens storbildsskärmar ett dokument där han beskriver terminologin när det gäller skador på spädbarn. Ämnets komplexitet gör att rätten anser att det är nödvändigt. Han tar också upp hur en utredning av barns skador går till och vilka som är involverade i en sådan process.

10.25

Den åtalade pappan sitter liksom under den första rättegångsdagen lugnt på sin plats intill sin försvarare och lyssnar. Till skillnad från förra gången har han blicken fäst på vittnet som pratar, i stället för att som då större delen av tiden titta ned i bänken framför sig.

10.35

Barnläkaren gör nu en bedömning av det här fallet. Han betonar att det rör sig om tvillingar som båda har svåra skador samtidigt. Han förklarar vidare att det är omfattande skador som "stämmer överens med världslitteraturen", det vill säga den forskning som finns på området. Han menar vidare att skadorna tyder på att barnen utsatts för yttre våld.

Han visar nu röntgenbilder på tvillingflickans hjärna för att visa hur hon har skadats.

Han säger att han inte har undersökt flickan själv, utan att det är hans kollegor och att han funnits med som konsult.

10.41

Åklagare Carl-Johan Granlund tar nu vid förhöret med barnläkaren.

Åklagaren: "Det finns inget som tyder på att det var någon problematik vid förlossningen?"

Barnläkaren: "Nej"

Flickan har haft problem med andningsuppehåll och kräkningar efter födseln. Barnläkaren menar att det inte är något ovanligt. Han säger vidare att om det funnits några större skador som orsakats under barnens inledande levnadstid så hade det upptäckts.

10.47

En av flickans skador har enligt pappan orsakats av att han av misstag klämt hennes ben mellan sin mage och skötbordet, så att hennes lårben bröts.

Barnläkaren säger att det inte går att utesluta att det gått till så, men att det är mycket ovanligt.

Åklagaren: "Kan såna här skador uppkomma vid naturlig hantering av ett spädbarn?"

Barnläkaren: "Nej"

Han säger dock än en gång att han inte kan utesluta att skadan uppkommit som pappan beskrivit det.

10.53

Barnläkaren berättar att han blev inkopplad som konsult två dagar efter att tvillingflickan inkom till Akademiska sjukhuset med de svåraste skadorna i mitten av februari.

Han beskriver att hennes tillstånd var livshotande. Flickan vårdades i respirator med livsuppehållande åtgärder.

Åklagaren: "Det är ingen tvekan om att det fanns ett livshotande tillstånd"?

Barnläkaren: "Nej, det är ingen tvekan".

10.57

Barnläkaren säger att flera läkare var inblandade i vården av flickan. Åklagaren frågar om de jobbade brett eller utgick från våld.

Barnläkaren säger att man jobbade brett och bland annat satte in antibiotika för att se om hennes tillstånd var orsakad av infektion. De utredde även annat, som leukemi.

Han säger att det inte finns någon medicinsk förklaring till flickans skador.

10.58

Barnläkaren berättar vidare att respiratorvården av flickan pågick i tio dagar. Det gjordes försök att avbryta den, men det gick inte bra.

11.05

Enligt barnläkaren har han konsulterat en specialist i USA som han beskriver som "superspecialist". Han ska enligt barnläkaren ha konstaterat att de skador han fick ta del av hör till de mest omfattande skador han sett, och att de tyder på att ha orsakats av våld.

11.11

Åklagare Granlund frågar vilken framtid som väntar flickan

Barnläkaren: "Sannolikheten är stor att hon kommer att ha livslånga skador". Han nämner bland annat utvecklingsstörning, syn, hörsel, risk för krampsjukdom, för tidig död.

Åklagaren: "Hur skulle du bedöma flickans skador jämfört med andra du sett?"

Barnläkaren: "Det här är väldigt uttalade skador som hon har" "Det är stora delar av hjärnvävnaden som dukat under, som har förtvinat. Hon har överlevt, hon andas, hon kan röra sig. Men stora delar av hjärnvävnaden har gått förlorad i hennes fall. Det är väldigt svårt att veta hur omfattande hennes skador kommer vara i framtiden, men det finns en överhängande risk att de kommer vara omfattande".

Åklagaren: "Har du sett något liknande i Sverige tidigare?"

Barnläkaren: "Inte själv, nej"

11.23

Nu går åklagaren och barnläkaren igenom tvillingpojkens skador, som inte är lika allvarliga som de som flickan drabbats av.

Åklagaren frågar om vanligheten i skador på tvillingar samtidigt.

"Att två i samma familj har skador samtidigt är ytterst ovanligt", svarar barnläkaren och fortsätter:

"Den samlade bedömningen från min sida är att det stämmer att de här två barnen varit utsatta för våld, ungefär samtidigt".

11.33

Åklagare Carl-Johan Granlund avslutar sitt förhör med barnläkaren, och barnens målsägandebiträde Carina Abrahamsson tar vid.

Barnläkaren berättar att hans senaste kontakt med Gävle sjukhus, som ansvarar för vården av tvillingarna i dag, var för ett par veckor sedan.

Målsägandebiträdet: "Vad händer om inte flickan medicineras"?

Barnläkaren: "Hon skulle inte överleva"

Carina Abrahamsson frågar om tvillingflickan har haft ont av skadorna hon drabbats av.

"Tidigare har man trott att spädbarn inte kan känna smärta, men det har nog varit för att vi varit dåliga på att tolka deras smärta", svarar barnläkaren.

Han beskriver att det är tydligt att de skadorna han tagit del av när det gäller flickans benbrott, att det skulle ha gjort ont.

11.50

Nu tar pappans försvarare Lars Häggström över förhöret. Han undrar om barnläkaren undersökt båda barnen.

Han berättar att han själv enbart har undersökt pojken. Lars Häggström undrar om han träffat barnens föräldrar.

"Nej", säger barnläkaren.

Försvaret ställer än en gång frågor om förlossningen av barnen och hur den kan ha påverkat dem.

En stor del av rättegången har gått åt till att höra medicinskt kunniga vittnen för att utreda om det går att slå fast att skadorna som barnen drabbats av är orsakade enbart av våld eller om det även kan finnas andra förklaringar.

Försvaret lutar sig mot Rättsmedicinalverkets rättsintyg, och dagens första vittne, som tar upp att det kan finnas förklaringar till delar av skadorna i inledningen av spädbarnens levnadstid.

Barnläkaren som nu vittnar säger att skadorna primärt har orsakats av våldet.

Advokaten: "Uppenbarligen kan man ha olika uppfattningar"

Barnläkaren: "Den absoluta majoriteten, med undantag för ett fåtal personer i världen tycker som jag. Det som Rättsmedicinalverket beskriver här är mycket avvikande."

11.54

Förhöret avslutas och rättegången tar nu en lunchpaus. Rättegången återupptas klockan 13.

13.00

Rättegången återupptas. Den inleds med att rådman Lars Holm går igenom den misstänktes personalia.

Den åtalade pappan är tidigare ostraffad, har ingen missbruksproblematik och lever under ordnande former, läser rådman Holm upp.

Han har genomgått en paragraf 7-utredning, en liten sinnesundersökning. Men det finns inget som tyder på att han led av någon psykisk störning vid de misstänkta brotten. Lars Holm läser dock ur personalian att det kan ha skett under någon form av stressreaktion, vilket bör tas i beaktande när en eventuell påföljd bestäms.

13.10

Nu är det dags för åklagarnas slutanförande. Åklagare Carl-Johan Granlund tar upp att det finns en diskussion som förts i media om skakvåld. Han tar även upp den HD-dom som Arbetarbladet tidigare berättat om här. Granlund menar att det här fallet måste särskiljas.

13.12

Han fortsätter nu att ta upp att det inte finns någon problematik vid förlossningen, eller något vid födseln som kan förklara barnens skador. Här motsägs han till viss del av det läkaren från Rättsmedicinalverket vittnat om, men flera andra läkare har vittnat om att de instämmer om den bild som åklagaren beskriver.

Det finns heller inget därefter i barnens inledande år som kan förklara de omfattande skadorna, menar Granlund.

13.16

Åklagare Granlund tar upp att pappan tidigt sagt att han är rädd för att "drämma näven" i barnen, vilket sjukhuspersonal uppfattat.

Han går nu in på de skador som barnen drabbats av.

Det första fallet är ett lårbensbrott från januari, där pappan förklarat att han råkat klämma flickan mellan hans mage och skötbordet. Åklagaren menar att det handlar om medvetet våld och att pappan ska fällas för synnerligen grov misshandel för det.

Enligt åklagaren tog det tid innan pappan gav sin förklaring hur det gått till.

13.21

Bortsett lårbensbrottet berättar åklagare Granlund att flickan vid den här tiden beskrevs av läkare som "en helt normal tjej".

Åklagare Granlund menar att pappans förklaring av lårbensbrottet är en efterhandskonstruktion.

Han menar vidare att om rätten inte bedömer det här fallet som avsiktligt så ska han dömas till vållande av kroppsskada.

"Man kan ställa stora krav på vuxna personer när det gäller hanteringen av spädbarn", säger åklagare Granlund.

13.26

Nu går åklagare Carl-Johan Granlund in på helgen i februari då barnen drabbades av de allvarligaste skadorna.

Flickan var svårast skadad och fick föras med helikopter till Akademiska sjukhuset med livshotande skador. Det handlar om tre skador som var och en var livshotande, säger Granlund.

Misstankarna om våld stärks av att båda tvillingbarnen har skador.

13.29

Carl-Johan Granlund beskriver vidare att flera läkare var med och utredde barnen.

"Man har gjort alla tänkbara undersökningar av dessa två barn", säger han, och refererar till barnläkaren som vittnade tidigare i dag.

Han menar att det inte finns några medicinska förklaringar till flickans skador. Han säger att enligt läkarna så "talar allt om att det rör sig om yttre våld".

13.33

"Vi har pratat mycket om flickan, men får inte glömma brodern", säger åklagare Granlund vidare.

När pojken undersöktes i kölvattnet av att misstankarna att flickan skadats genom yttre våld uppstod så hittades skador även på pojken.

Granlund tar upp ett tillfälle då pappan bad om att "utanför protokollet" fråga vad som händer om han erkänner att han skadat barnen.

"Båda barnen utsätts för ett massivt våld", säger Granlund, när han beskriver barnens skador.

13.37

Åklagaren fortsätter beskriva hur pappan skadat barnen. Pappan möter inte åklagarens blick under slutanförandet, utan har blicken återigen fäst i bordet framför sig.

13.41

Pappan är alltså åtalad för tre fall av synnerligen grov misshandel. Dels tillfället med lårbensbrottet med flickan i januari. Dels en helg i februari där han skakade båda barnen, men också slog pojkens huvud mot sin bröstkorg samt dunkade hans huvud i skötbordet.

Det är den sistnämnda helgen då barnens allvarliga skador uppstod.

Enligt pappan och hans försvarare är det första lårbensbrottet en olyckshändelse. Han medger skakningarna men försvaret hävdar att de inte varit av sådan grad att de ryms inom definitionen av skakvåld. Det enda brott han erkänner är att ha dunkat pojkens huvud mot sin bröstkorg. Han erkänner grov misshandel när det gäller det fallet, inte synnerligen grov misshandel.

13.43

Åklagare Granlund tar avstånd från diskussionen om shaken baby syndrome och säger att åklagarsidan inte använder ordet skakvåld. Det är tydligt att han vill distansera fallet från den pågående debatten om skakvåld.

13.47

"Det är utrett i målet att de skador som barnen har dokumenterade är skador som uppkommit efter att han utsatt dem för våld", beskriver åklagare Granlund.

Åklagare Granlund säger vidare att flickans skador har varit mycket omfattande, och det är mycket som talar för att hon aldrig blir helt återställd. Han betonar att skadorna varit livshotande.

Åklagarna vill att pappan döms till åtta års fängelse.

13.50

Åklagarnas slutanförande är därmed över och barnens målsägandebiträde Carina Abrahamsson tar vid.

Hon tar upp skadeståndsanspråken och betonar den skyddslösa situationen som barnen varit i.

13.57

Målsägandebiträdet tar upp att pappan inte gjorde någonting för att uppmärksamma att barnen skadats. "Han gör absolut inte någonting i den här situationen", beskriver Carina Abrahamsson.

Flickan hade varit död om hon inte kommit under vård, säger hon.

"Hur det här kommer arta sig med alla skadorna hon tillfogats, det tar lång tid innan det kommer att kunna fastställas".

Hon yrkar på skadestånd över schablonbeloppen i flickans fall.

14.03

Målsägandebiträdet går nu vidare med ersättningskraven som gäller pojken. Hon säger att även pojken varit helt utlämnad till pappan, och ställer sig bakom åklagarnas uppfattning att det rör sig om synnerligen grov misshandel även här. Skadeståndskravet är på 100 000 kronor när det gäller pojken. Utöver det bör han få ersättning för sveda och värk, menar hon.

Hon tar också upp att båda barnen är omhändertagna enligt LVU i den berörda kommunen i Gästrikland där familjen bor.

Nu är det dags för försvarets slutanförande.

14.06

"Det är ett svettigt mål på alla sätt och vis, juridiskt och medicinskt och även för alla berörda. Det är ett jobbigt mål att hantera", säger advokat Lars Häggström.

"Det gäller för försvaret att vända på varenda sten. Och den första frågan man ställer sig är ju om det är säkert att det är (pappans namn)".

Häggström menar att det inte går att utesluta att pappan på något sätt har tagit på sig det här, att det går att tolka de uttalanden pappan gjort på olika sätt.

14.14

Precis som i inledningen av rättegången tar advokat Häggström upp att polisförhören med pappan var tuffa, och att det pappan säger är torftigt och inte verkar självupplevt.

Han beskriver det som att pappan varit och är i ett "långt chocktillstånd". Han vill att rätten beaktar att det ovan nämnda sammantaget kan ha gjort att pappan tagit på sig det här.

Han tar upp andra fall med falska erkännanden, och nämner rättsskandalen med Sture Bergwall, där han menar att advokaten fått kritik för att han inte ifrågasatte erkännandena.

"Jag känner mig osäker, jag känner ett obehag på ett sätt jag sällan har gjort tidigare", säger advokat Häggström.

14.19

Nu tar advokat Häggström upp skadorna på barnen och hur de har gått till. Han vidhåller pappans förklaring att det första fallet, med lårbensbrottet på flickan, var en olyckshändelse.

Han lutar sig liksom tidigare främst mot Rättsmedicinalverkets utlåtanden om barnen, men också att barnläkaren som hördes i dag inte uteslöt att lårbensbrottet kan röra sig om en olyckshändelse.

14.21

Advokat Lars Häggström poängterar att det finns osäkerhet när det gäller forskningsläget om spädbarnsvåld.

Det handlar främst om skakningar, vilket är en del av det våld som pappan är åtalad för.

"Vi är i ett gungfly", säger Lars Häggström än en gång.

14.26

Advokat Häggström tar upp att det finns en osäkerhet om pappans våld har orsakat samtliga de skador som tvillingbarnen drabbats av. Han lutar sig främst åt Rättsmedicinalverkets yttrande.

Han menar vidare att det enda pappan bör dömas för är det fall då han dunkade sonens huvud mot sin bröstkorg, och att han då döms för grov misshandel.

14.30

Advokaten tar nu upp sin klients personliga tillstånd. Trots att den lilla sinnesundersökningen inte kom fram till att det kan misstänkas att pappan led av en allvarlig psykisk störning vid brottet så menar advokat Häggström att rätten bör överväga om pappan ska genomgå en stor rättspsykiatrisk undersökning. Han poängterar att pappan tidigare är ostraffad.

Han säger också att pappan och familjen gett uttryck för rop på hjälp men utan att få det av vare sig sjukvården eller socialtjänsten.

14.34

Advokatens slutanförande är nu över.

14.38

Rådman Lars Holm säger att förhandlingen nu är avslutad. Först ska dock rätten fatta beslut om fortsatt häktning och vilket datum som domen meddelas. Rättegången tar därför nu en paus.

14.48

Rättegången återupptas.

Ordförande Lars Holm tar till orda. Onsdag 3 juli klockan 11 meddelas domen. Pappan ska fortsätta vara häktad fram till dess. Rätten ser inget skäl att genomföra en stor rättspsykiatrisk undersökning av pappan.

Därmed avslutas rättegången och det gör också Arbetarbladets direktrapportering.

LÄS OCKSÅ:

Pappan erkänner endast en misshandel

Stress och blackout bakom våldet?

Pappan åtalas för tvillingmisshandel

Allvarligt för skadad spädbarnstvilling

Föräldrarna misstänktes tidigt

Svårt att fällas för spädbarnsvåld

Mer läsning

Annons