Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tungt besked för 34-åringen

Annons

Narkotika gör inte människor till potentiella mördare. Det går inte att slå fast att 32-åringen hade varit i livet om han och hans vänner hållit sig borta från droger den ödesdigra oktoberdagen förra året.

Men det går inte att bortse från att den tretton dagar långa rättegången om Östermordet varit en lång historia om droger.

Alkohol, cannabis och benso finns bland drogerna som tagits av nyckelpersonerna i mordutredningen under festkvällen som föregick dådet. Den åtalade 34-åringen har berättat om narkotikagömmor runt om i stan.

Polisutredningen och rättegången där fler än femtio personer hörts har visat upp ett mindre smickrande Gävle, med drogförsäljning och missbruk.

Att det finns en koppling mellan droger och kriminalitet är knappast en ny sanning. Men vi ser oavbrutet nya exempel på att det behöver upprepas.

Brottsförebyggande rådets rapport från i höstas visar att en mindre grupp kriminella ligger bakom de flesta brotten i landet.

Statistik från 2012 visar att av de som dömdes för brott det året hade femton procent minst fem domar under en period av fem år.

Det är 12 000 personer i hela Sverige, 317 av dem fanns i Gävleborgs län. Totalt svarade de för 56 procent av alla brott under femårsperioden.

"Det är missbrukare i stor utsträckning", sade Jonas Öberg utredare vid Brottsförebyggande rådet då till Arbetarbladet, och fortsatte:

"Nyckeln för att få bukt med detta är missbruksvården, så mer samverkan mellan polis och socialtjänst vore bra".

Självklarheter kanske. Men utan att ta ifrån individen sitt ansvar så visar det att kriminalitet knappast uppstår ur ett vakuum, och när det tar sig uttryck i grova våldsbrott så går det inte att betrakta som annat än stora samhällsproblem.

Bara i ett spaningsmord som Östermordet, där det inledningsvis inte finns någon misstänkt, är en vanlig kalkylering att de under den första tiden kräver 20-30 poliser i anspråk.

För den åtalade 34-åringen är dock alla resonemang om bakgrund, förklaringar och motiv till dådet ointressanta. Enligt honom har han suttit oskyldigt häktad för mordet på sin bästa vän.

Han har vid upprepade tillfällen under rättegången jämfört sig med Tommie Karim, som för tio år sedan på felaktiga grunder satt häktad misstänkt för mord.

Men i och med rättens besked på tisdagen – att det finns övertygande bevisning mot 34-åringen – får skuldfrågan anses vara utredd. Om inget oväntat inträffar under de veckorna som återstår innan domen faller kommer han med stor sannolikhet att fällas för att ha varit den som dödade 32-åringen.

Mycket talar nu för att tingsrätten helt går på åklagarnas linje och dömer honom för mord.

Om det blir fängelse eller vård för 34-åringen kommer att avgöras av den stora rättspsykiatriska undersökningen som Gävle tingsrätt beslutat att han ska genomgå under de kommande veckorna.

Den lilla sinnesundersökning som han nyligen gick igenom kom fram till att det kan misstänkas att 34-åringen led av en allvarlig psykisk störning vid tiden för brottet.

Men det finns färska exempel på att resultatet av de båda undersökningarna kan bli olika – som i fallet med fängelsedömda styckmördaren Albin Aspgren.

Mer läsning

Annons