Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bjuröklubb, syd 6 m/s...

/
  • I den sydligaste delen av Stockholms skärgård. Just här är vindar från sydväst vanligast.
  • Meteorologen Anders Nylund från Norduppland skriver om väder och hav och platser vi bara hört de märkliga namnen på.

Klockan fem i åtta kliver jag av löpbandet och stänger av Sveriges Radios P1 i hörlurarna. Då börjar Vädret och det är verkligen ingen höjdare att springa till.

Annons

Det här har hänt två morgnar i veckan i åratal. Samma sak varje gång.

Och det är förmodligen att skända ett av Sveriges äldsta radioprogram. Väderleksutsikter premiärsändes redan 1924.

1939 tillkom en särskilt sjöväderrapport som med åren fått närmast kultstatus.

Sjörapporten har varit en helig stund i många hem. Tystnad har anbefallts inför Måseskär, Väderöarna, Nidingen och Ölands södra udde. En rit i ett framtidsland som tror på vetenskapen och dess förkunnare meteorologen mer än någon gud.

I vår hedras den stoiska Sjörapporten med en egen bok. En av författarna minns från sin barndom hur han ligger under köksbordet och lyssnar till farfars radio:

”Mot slutet skenar min barnsliga fantasi iväg vid namn som Bjuröklubb och Rödkallen. Jag ser framför mig någon som bjur på klubba och en tomtenisse med röd luva som heter Kalle. När rösten pratar om ost tänker jag att det är något man lägger på mackan.”

Radions sjörapport blev livsviktig för yrkesfiskare och seglare. Den handlar om kalla siffror och ortsnamnrabblande. Men hur kunde en uppläst väderinformation få närmast mytiskt skimmer?

Kanske på grund av allvaret bakom. Stormvarningarna. Fantasibilderna som skapades, av vågskum mot öde fyrhus och fartyg som förlist i havsdjupen. Kanske också på grund av mystiken i de konstiga koderna, som ett hemligt språk. Det ceremoniella upprepandet blev lika bekant som en barnramsa.

Många fler än de som behöver den har ett förhållande till sjörapporten.

Så jag kan gott förstå om det finns ett stort intresse för ”Sjörapporten” – boken. I den får vi förklaringen till varför Hanö är Sveriges blåshål och faktiskt den enda svenska kuststation som kan ståta med fem orkaner. Och hur kom det sig egentligen att SMHI:s prognos missade det förskräckliga ovädret mellan Öland och Gotland 1985 när två personer omkom?

Satelliter och datorer har gjort underverk men det krävs också erfarenhet och intuition, påpekar författarna till ”Sjörapporten”. De bästa förutsägelserna görs av en kombination – typ en meteorologins Robocop: ”hälften människa, hälften maskin, hundra procent meteorolog”…

Boken informerar kunnigt och detaljrikt om sjörapportens alla klassiska utposter – fyrplatsernas historia, skeppsbrott, natur, typiska väderförhållanden och till exempel hur det kommer sig att man kan se hägringar vid Hoburgen. Så kallade vindrosor (fina!) visar styrkan i olika vindar på respektive plats.

”Sjörapporten” minns också legendariska uppläsare. Herrarna Widebäck och Bosaeus kallas världsmästare i väderrapporter; den senare var storrökare och tobakshandlarna trodde inte sina öron när självaste Sjörapporten kom in och bad att få ett paket Borkum Riff (fruktat rev i Nordsjön), ett namn som hans kollega för övrigt hjälpt Svenska Tobaksmonopolet att hitta på – man ville ha ett varumärke som lät saltstänkt och sjömansmässigt.

Praktverk om enbart fyrar finns flera sedan tidigare. Pensionerade TV-4-meteorologen Anders Nylund (för övrigt gammal Gävlebo, numera bosatt i Fågelsundet nära havet och Eggegrund) och kollegan Lars-Göran Nilsson gör alltså ett mer omfattande svep när de följer med vinden längs Sveriges kust.

”Sjörapportens genklang i den svenska folksjälen når samma djup som sill och nubbe eller Evert Taubes och Dan Anderssons visor”, påstår bokens hysteriskt uppskruvade baksidestext.

Nåja. Poesi är väl att blåsa på väl mycket. Jag kommer nog fortfarande att stänga av radion fem i åtta. Och har inte en tanke på att sätta på den klockan 05.55 för att höra Kuggören, nordost 2 meter i sekunden. Men läsa går an. Exempelvis om kapningen utanför Söderarm 1916 när m/s Runhilds kaffelast stämplades som krigsmateriel.

Annons