Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bodil brinner för klimat och migration

/
  • Står på grön mark.
  • Kör etanolbil.

Intresset för politiken väcktes av en kamp för ett föräldrakooperativ i Gävle. Men det är migrationsfrågorna som är Bodil Ceballos hjärtefråga.

– Det är korkat att skicka hem människor som har lärt sig språket och gjort sig hemmastadda här. Det skapar bara en massa lidande, säger den 52-åriga Gävlebon som sedan 2006 är Miljöpartiets ansvarige i utrikes- och migrationsfrågor.

Annons

Bodil Ceballos tittar oroligt på klockan när Arbetarbladet äntligen kommer springande mot änglarna vid konserthuset. Undertecknad har strulat till det med tiden och Bodil Ceballos måste med 10.30-tåget till Stockholm för förhandlingar om migrationspolitiken med de rödgröna samarbetspartierna.

Ursprungligen är Bodil Ceballos stockholmare. Till Gävle kom hon 1986, "samma dag som Tjernobyl-katastrofen".

– Jag var gravid och barnets far bodde här, förklarar hon.

Hon hade inte hunnit bo i stan länge förrän hon engagerade sig i kommunpolitiken.

– Jag och några andra nyblivna föräldrar ville starta ett föräldrakooperativ, Sålunda, vid Oskarsplan. Det var då jag för första gången kom i kontakt med politiken i Gävle kommun. Jag kommer ihåg att jag tyckte att det gick väldigt trögt.

Miljöpartiet (som bildades 1981) fick en anhängare i Bodil Ceballos, hon blev stödmedlem och gick på några lokala möten. Där måste hon ha gjort ett gott intryck, för inför valet 1994 fick Bodil ett samtal från Inger Schörling, då riksdagsledamot för Miljöpartiet, senare Europaparlamentariker.

– Hon frågade om jag ville stå på listan till kommunfullmäktige. "En reservplats blir bra, sa jag".

Men valet gick mycket bättre än vad partiet förutspådde, och Bodil Ceballos valdes in i Gävles kommunfullmäktige.

– Då upptäckte jag att jag tyckte att det var jätteroligt med politik.

Under det tidiga 1990-talet arbetade Bodil som hemspråkslärare i spanska och katalanska i Gävle, men hon hade svårt att få ett fast jobb. Därför beslöt hon sig för en ny karriär. Hon sökte till juristlinjen i Uppsala, kom in och inriktade sig på miljörätt och asylrätt. När hon efter dryga fyra år tog sin examen fick hon genast ett vikariat som jurist i den gröna gruppen i Europaparlamentet.

– Första dagen i Bryssel var ett virrvarr. Ingen berättade för mig vad jag skulle göra. "Ta en massa papper under armen och spring omkring och se upptagen ut", fick jag till råd.

Bodil Ceballos skrattar.

Det dröjde inte länge förrän Bodil fick ännu ett samtal från Inger Schörling. Då var Schörling Europaparlamentariker och Bodil tackade ja till att bli hennes assistent.

Förra året kandiderade Bodil Ceballos själv som kandidat till Europaparlamentet. Det gick inte hela vägen.

– Men det var väldigt nära.

Hon säger att hon inte grämer sig. Sedan 2006 sitter Bodil Ceballos i riksdagen för Miljöpartiet. Hennes hjärtefråga är migrationsfrågorna. Hon säger att det finns reformer som inte blivit lyckade.

Som exempel nämner hon införandet av migrationsdomstolar.

– Nej, det blev inte bra. Resultatet blev en striktare regeltillämpning. Det var inte så vi menade. Inte att människor skulle skickas tillbaka till krig, så som sker i dag. Vi måste förändra lagstiftningen.

Nu förhandlar Miljöpartiet med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om ett gemensamt migrationsprogram.

– Vi har tidigare haft svårt att komma överens med Socialdemokraterna i migrationsfrågor. Men nu måste vi hitta gemensamma lösningar.

Hon ser nöjd ut.

– Visst, vi är tre partier med olika politik. Vi samlas över det vi kan komma överens om.

Vad ska du göra om du inte blir omvald till riksdagen?

– Jag tar fyra år i taget. Jag är inte en yrkespolitiker, jag råkade bara hamna här. Men jag är bra på att prata och argumentera, och jag har ju juridiken och språken, så jag är inte orolig.

Bodil måste rusa, jag hänger på i bilen mot järnvägsstationen. Bodil kör en etanolbil, med plats för sju personer. "Fått barnbarn", förklarar hon. Vi fortsätter intervjun på väg mot tåget.

Hur hög ska bensinskatten vara?

– Vi vill höja med två kronor litern, men så mycket har vi inte fått igenom i våra förhandlingar med Socialdemokraterna och Vänstern. Men den kommer att höjas om de rödgröna vinner valet i höst.

Det här gamla Miljöpartistiska förslaget om medborgarlön, vad tycker du om det i dag?

– Det är inte ekonomiskt försvarbart i nuläget. Däremot behövs det ett system där människor inte ramlar mellan stolarna i de olika trygghetssystemen.

Friåret då?

– En bra hjälp för den som vill gå vidare i livet till andra sysselsättningar samtidigt som det ger en arbetslös en ingång i arbetslivet.

Och friskolor?

– Inte emot alls. De har varit bra för att få en konkurrens till den kommunala verksamheten. Men det har blivit svårt att ha framförhållning i den kommunala verksamheten. Det här måste man på nåt sätt rätta till. En viss vinst är rimlig. Men vinsten bör i huvudsak investeras i verksamheten.

Om du ser tillbaka på dina år i partiet, hur har det förändrats?

– Det är mer pragmatiskt i dag. Vi är villiga att ta makten och förändra.

Hon gillar att partiet slopade kravet på utträde ur EU.

– Partiet gör helt rätt. Det är bättre att vara med i sammanhang där det går att påverka.

Vi står vid tågdörren, och jag måste ju fråga. Hon nickar, och bekräftar. Jo, visst skvallras det och snackas hemlisar på tåget, över blockgränserna, bland de lokala politiker som dagligen pendlar till riksdagen.

– Fast det är nog ingen som skvallrar om saker och ting de inte vill ska komma fram, säger hon eftertänksamt.

Mer läsning

Annons