Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Buller och bång

Härom veckan spelade vi på en liten klubb i Stockholm. Medan jag och en kompis satt och tog det lugnt innan vår spelning kom ägaren till stället fram till oss och skojade friskt om att hoppa in som reservsångare utifall han tyckte att vi var tillräckligt bra.

Annons

Men så blev han plötsligt allvarlig och bad mig att tänka på hur hårt jag slog på mina trummor, de hade nämligen fått klagomål från hyresgästerna ovanför vid andra tillfällen klubben huserat i lokalen. Inga problem, sa jag, och fortsatte med att berätta hur jobbigt jag själv tycker att det är att gå på klubbar och andra spelställen som vräker ut för hög musik.

Här i Gävle är det väl ungefär 50/50 mellan ställen som spelar alldeles för hög musik kontra klubbar där man inte ens tänker på volymen för att den är alldeles lagom. Jag är inte ute efter att höra vad personen mittemot mig på dansgolvet säger – jag har full förståelse för att man inte hör varandra då, oavsett ställe, och tycker inte det är jobbigt. Däremot känns det onödigt att ha ont i huvudet och ett ringande eller susande ljud i öronen när man varit på klubb, något som tyvärr händer alltför ofta. Alltför ofta ser man också folk stå och hålla för öronen när ett band spelar. Det är delvis ett problem från arrangörernas sida, men ofta hjälper det att ha öronproppar med sig.

Regeln som förbjuder folk under tretton år att gå på konserter signalerar också att något är fel. Frågan är om det är Socialstyrelsen eller konsertarrangörerna som man ska gnälla på. Socialstyrelsen står officiellt som ansvariga, men menar på sin hemsida att det är upp till varje arrangör att själv bestämma sin ljudvolym vid konserterna.

I brist på annat går min energi åt till sånt här tänkande. Och när jag inte lägger ner energi på att fundera kring högljudda lokaler så går jag antingen loss på folk som på allvar tycker att ”Fredag hela veckan” är underhållande eller på lärare som ger instruktioner med hjälp av ord som inte ens finns(!). Alltid är det något. Nej, istället borde man glädja sig åt tidiga julklappar. Som att AC/DC kommer till Ullevi i sommar eller att Kiss ska spela in en ny skiva nästa år! Ett otroligt besked från ett band som länge sagt att de aldrig mer kommer att göra ny musik (och som förresten skrutit med sin höga ljudvolym som vore det något positivt). Nu går en dröm i uppfyllelse för oss som väntat sedan 1998 års ”Psycho Circus” och nästa års jul är redan säkrad.

***

… för den som undrar hur det gick med att hålla volymen nere kan jag säga att åtminstone tre personer stod och höll för öronen och såg plågade ut när vi spelade senare på kvällen. Ingen höjdare för någon av parterna, direkt. Det kändes lite som ett misslyckande med tanke på mitt tidigare utlägg till ägaren och lite som att jag inte levde som jag lärt – ända tills jag pratar med ljudteknikern efteråt. Enligt honom var ljudstyrkan perfekt. Ser man på.

Mer läsning

Annons