
Dålig kunskap om biologiska klockan

Allt fler kvinnor skjuter upp sitt barnafödande.
Hos många är kunskapen dålig om att kvinnor över 35 år har sämre fruktsamhet. Samtidigt finns det en övertro på provrörsbefruktning.
– Jag tror att de flesta har en uppfattning om hur många barn de vill ha tidigt i livet. Kanske har man inte formulerat tankarna för sig själv, men det är bra att göra det för att ha en grund att stå på när man ska fatta beslut i livet.
Det säger Jenny Stern, doktorand vid Uppsala universitet.
Hon ingår i ett projekt som bland annat har tagit fram broschyren ”Vad vet du om fruktsamhet?”, som barnmorskorna i Uppsala län nu delar ut vid preventivmedelsrådgivning.
– Syftet är att ge kvinnor, och i nästa steg även män, information om fertilitet och att mynta frågan ”Vill jag ha barn?” – oavsett vad svaret är, säger Jenny Stern.
Inom ramarna för projektet, som leds av professor Tanja Tydén på Akademiska sjukhuset, har länets barnmorske- och ungdomsmottagningar rutinmässigt börjat ställa frågan om man vill ha barn någon gång i livet. Det är viktigt att ställa frågan neutralt, utan några värderingar – och lika viktigt att fånga in de kvinnor som inte är intresserade av att skaffa barn, så att de kan få effektiva, långtidsverkande preventivmedel.
De som inte vill ha barn just nu, men i framtiden, får information om vad som är viktigt att tänka på när det är dags och hur de kan ta hand om sin fruktsamhet tills dess.
– Framför allt är det bra att inte vänta för länge, säger Jenny Stern. Förutom att det är svårare att bli gravid är det också mer riskfyllt att vara gravid för äldre och mindre chans att lyckas med assisterad befruktning.
I projektets första del visade det sig att de kvinnor som fått den nya typen av rådgivning hade bättre kunskaper om fertilitet och även planerade att skaffa sitt sista barn i genomsnitt ett år tidigare än innan rådgivningen.
-
Så gamla är förstföderskorna
Ort 2012 2011 2010 2009 2008
Gävleborg 27 26,9 27,1 26,9 27,4
Uppsala län 28,7 28,5 28,6 28,7 28,8
Stockholm 30 30 29,9 29,8 29,8
Riket 28,5 28,5 28,4 28,4 28,4
Källa: Socialstyrelsen
-
En reproduktiv livsplan
En reproduktiv livsplan består av målsättningar för att ha – eller inte ha – barn någon gång i livet. Livsplanen kan vara bra att ha för att:
Minska risken att bli oönskat gravid
Öka chansen att få det antal barn man vill ha
Främja hälsan – oavsett om man någon gång vill ha barn eller inte
För att kunna sätta ord på sin reproduktiva livsplan är det bra att veta att...
... åldern har betydelse. Fruktsamheten sjunker med åldern. Med hög ålder ökar också risken för fostermissbildningar, komplikationer under graviditeten och det är svårare att få hjälp av assisterad befruktning.
... hälsan har betydelse. För personer med kroniska sjukdomar som exempelvis diabetes är en reproduktiv livsplan extra viktig. Könssjukdomar kan också göra det svårare att få barn.
... kost och motion har betydelse. Både undervikt och övervikt kan rubba menscykeln och försvåra befruktning.
... alkohol, nikotin och koffein påverkar fruktsamheten negativt.