Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dans och kabaré samslaget

/
  • DANS OCH KABARÉ. Gävle bock och tack-teater håller på att finslipa och repetera inför årets premiär, en dans- och kabaréföreställning som har premiär i gruppens egna lokaler på Jarlavägen 17 november. Föreställningen innehåller en paus, för kaffe eller te och kaka, och pågår en timme och en kvart.

17 november har Gävle bock och tack-teater premiär på en dans- och kabaréföreställning med det lite kluriga namnet Samslaget.

Annons

 

För att ni är ett lag som alltid håller sams, svarar jag när skådespelarna frågar vad jag tror namnet syftar på.

– N-ä-ä-ä, säger de, och Hans Östman berättar att de ville att årets föreställning skulle ställa frågan När hade du samlag sist?.

– Men föreställningen fick inte heta så för kommunen.

Så kom Gabrielle Sundin på hur de kunde behålla ordet utan att väcka anstöt.

– Genom att sätta ett litet s i mitten.

För säkerhets skull har gruppen, som är en del av Gävle kommuns dagverksamhet för funktionshindrade, också givit det nya ordet en betydelse; att dans och kabaré slagits samman till ett.

Egentligen innehåller föreställningen även ett tredje uttryck.

– Vi har gjort egna reklamfilmer som ska visas mellan scenerna, så att vi hinner med kläd- och scenbyten, berättar Peter Stigenberg, en av teatergruppens fyra handledare.

– Vill du se en film?, frågar Hans, som i en av filmerna spelar en doktor som gärna rekommenderar en Iréne mot smärta och dåsighet. I nästa scen kryper en vacker kvinna upp i doktorns famn och vänslas. Och går inte smärtan eller dåsigheten över är ordinationen två Iréne.

– I stället för Ipren, förklarar Hans för säkerhets skull.

Sedan blir fotograf Pernilla och jag bjudna på en scen med en story, och en scen som fantasi. Storyn utspelar sig i Turkiet, där en man önskar sig en vackrare hustru i julklapp. Fantasin är ett raveparty vid en busshållplats. Det är i skådespelaren Mikael Wenngrens fantasi rave-handlingen tilldrar sig. Mikael dansar till rave-musik och medspelarna Peter Stigenberg och Lasse Johansson studsar som guttaperkabollar.

– Jag föll inte ihop, säger Mikael, som hade scenskräck när han kom till Gävle bock och tack-teater.

Att stå inför en publik var då en så stor utmaning för Mikael att han trodde att han skulle falla ihop av rädsla.

Att Mikael kommit över sin scenskräck har även gjort att han vågar ta större plats på den största av scener. Livets.

Att komma över hinder av olika slag är en stor och viktig del i gruppens teaterarbete.

– Vi är en teatergrupp bland teatergrupper, och skådespelare bland skådespelare, säger skådespelaren Sara Wuopio. Genom att vi inte gör skillnad på oss och andra skådespelare vill vi få bort fördomar om oss med funktionshinder.

Med årets föreställning har gruppen kommit så långt i sin sceniska utveckling att den för första gången varit medskapande från idé till premiär. Och för att understryka individen i gruppen har de alla dessutom utvecklat egna danser till musik som de också själva valt.

Vilket gjort att Lasse Johansson upptäckt sin sångröst, och att han kan gestalta en humla.

– Och jag har lärt mig att använda olika röstlägen, till exempel att göra en basröst, berättar Hans.

Medan Erik Östlund gillar att gå in i olika roller, och att årets musik gått in i hans hjärta.

Mer läsning

Annons