Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Därför är bilden av Hofors så nattsvart

En forskare har tittat närmare på varför Hofors har så dåligt rykte och hon har hittat en förklaring. Oavsett vad media rapporterar om är det de negativa nyheterna som uppmärksammas eftersom det bekräftar och förstärker den bild som redan finns. Samtidigt har Hoforsborna svårt att känna igen sig i omvärldens värdering av orten.

Annons

Arbetarbladet berättade i går om kommunchef Ulf Strömstedts starka reaktion på komikern Niklas Folkegårds radiokrönika om Hofors. Enligt Sveriges Radios kanalchef är det bara Hofors som agerar när det publiceras något negativt och han hänvisar till att kommunalrådet tidigare har hört av sig.

Även om alla medier har både lättsammare och tyngre nyheter är det de negativa rapporteringarna om Hofors som får mest uppmärksamhet av läsarna. Forskaren Maria Vallström har ett svar på varför.

– De positiva inslagen i media blir isolerade händelser, det finns ingen ram där de passar in. Samtidigt som de negativa nyheterna bli en del av och förstärker den berättelse som redan finns. Det blir en självgående bild som inte blir så produktiv, säger hon.

Hennes senaste forskning bygger på intervjuer med Hoforsbor, utförda av fotografen Lennart Engström. De har fått berätta hur de ser på sin hemort och sig själva. Maria Vallström håller nu på att sammanställa materialet till en bok där även Norrsundet och Ljusne studeras på liknande vis.

Platserna har valts ut på grund av den tydliga postindustriella prägeln och ortens utsatthet på grund av det. De personer som intervjuats har nästan uteslutande bilden av att andra tycker att Hofors är nattsvart, medan de själva inte tycker att det stämmer med verkligheten.

– En kvinna som intervjuas får ofta höra, hur kan du som är så driftig bo här? Själva platsen medför att man måste försvara sig. En annan person säger att folk tror att Hofors är en döende ort i vilda västern, men att det är en bild som inte stämmer.

Maria Vallström menar att Hofors är så socialt brännmärkt att de som bor kvar ses som förlorare måste gång på gång förklara sig. Hon ser att det hänger ihop med synen på bruksanda.

– Utåt är det ett skällsord, medan de som lever i de här samhällena ofta ser det som något positivt, säger hon.

Hoforsborna själva uppskattar sammanhållningen och hjälpsamheten som finns på orten. Det är något som hon tror Hofors måste bli bättre att bygga vidare på för att förändra bilden. Maria Vallström tror nämligen inte att lösningen är att gömma undan bruksmentaliteten och fokusera på annat i samhället.

– Alla kommuner försöker locka med turism eller med möjligheten till ett rikt fritidsliv, men det är svårt för de här orterna att bygga upp den dragningskraften och alla använder samma koncept.

Maria Vallström anser att det som blir svårt för gamla bruksorter är den individualisering som samhället i stort genomgår.

– Man har fått lära sig att självskryteri luktar illa och någonstans här är det kärnpunkten ligger, i de här samhällena är det gruppen som är viktig, säger hon.

Annons