Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Darmell kopplar av när andra kopplar upp

Varje dag ägnar vi svenskar fyra gånger mer tid åt att följa flödet på Facebook, Twitter och Instagram, än åt våra egna barn. Micke Darmell tvivlar på att det är så vi verkligen vill ha det.

– Den digitala revolutionen är över för länge sen. Det gick snabbt och vi köpte allt. Men nu bör vi fråga oss hur vi vill leva vårt nya, uppkopplade liv.

Annons

Micke Darmell är själv facebookare, twittrare och instagrammare. Så sociala medier har han inte något emot.

Han är ingen bakåtsträvare heller. Micke hade en Nokia Communicator i handen redan i slutet av 90-talet.

Det gjorde att han också blev en av de första att genomskåda nackdelarna med dygnet runt-flödet i mobilen. Och nu ser han vad det gör med oss andra.

Därför har han skrivit boken ”Uppkopplad eller avkopplad”, en ögonöppnare för den som inte ser några problem med utvecklingen.

För Gävleborna är Micke mest känd som stans stora festfixare på 80- och 90-talet. Sedan åtta år bor han i Malmö och driver ett företag som lotsar organisationer och företag till en fruktbar möteskultur.

– Det var så jag först märkte att uppkopplingen var ett problem för fler än bara mig själv. Många hade problem med fingrandet på mobilen under sina möten på jobbet.

Detta, att vi rastlöst plockar upp mobilen ur fickan så fort vi har en minut över, har blivit en del av vilka vi är. Det är den största – och snabbaste – förändringen i människans miljö och tillvaro någonsin, och debatten har vaknat. Den har dock en tendens att bli svart eller vit, vilket Micke beklagar.

– Det är antingen proffs på sociala medier som uttalar sig om alla fördelar. Eller mindfulness-gurus som förkastar det helt. Jag blir också missförstådd. ”Du är väl emot, du”, säger folk.

I boken väljer Micke Darmell sitt avstamp i en undersökning från 1992, då människor fick säga vad de ville ha mer av i livet. Svaret blev: Tid!

Nu när vi svenskar de facto fokuserar 75 minuter om dagen på sociala medier, medan vi lika koncentrerat ger våra barn 17 minuter, ställer Micke sig frågan om det var det vi ville ha tid till.

– Datorer och mobiler är otroliga hjälpmedel på så många sätt. Att skypa med sin dotter som reser i Afrika är fantastiskt. Att man kan kolla vädret likaså. Men det räcker ju oftast inte med smhi, utan man går vidare till yr.no och klart.se också... Att sitta och fotografera maten och uppdatera sin status på Facebook i stället för att ge sina middagsvänner all uppmärksamhet, det kan helt enkelt inte vara rätt.

Och varför är det inte bra då?

Micke Darmell pekar på många negativa effekter, byggda på forskning. Ständig närvaro på nätet stressar våra hjärnor, som kollektiv sover vi sämre, prestationsförmågan sjunker och – det som Micke vill poängtera mest – vi får ytligare relationer till andra människor.

Vi scrollar hellre igenom våra 200 Facebook-bekantas uppdateringar i stället för att ringa eller besöka någon vi bryr oss om på riktigt. En amerikansk studie visar till och med att människor som i högre utsträckning lever sitt sociala liv i mobilen är mer egoistiska och mindre benägna att hjälpa sina medmänniskor i verkliga livet.

– Det är lätt att välja en enkel väg som inte möter motstånd. Om jag inte kan gå på middagen skickar jag ett sms med en halvlögn i stället för att ringa och säga: ”Hördu Jocke, jag har haft det jobbigt och orkar inte komma”. Att allt fler gör slut med varandra i den digitala världen i stället för öga mot öga är faktiskt sjukt.

Han hyser också oro för kommande generationer. En forskare har spräckt myten om att de som växer upp med mobilen i handen utnyttjar sina genvägar till kunskap och insikter. Katarina Graffman har studerat hur svenska ungdomar använder it, och drar en slutsats: De är generation ”noll koll”. De spelar spel och hänger på sociala medier, men de flesta klarar faktiskt inte av att använda internet för elementära sökningar.

Vi vill följa flödet i världen, nära och fjärran, dygnet runt. Och drivkraften är tyvärr inte bara vår nyfikenhet på andra. Var fjärde person som har Facebook mår dåligt om de inte får logga in regelbundet. Vi får snabb respons i det digitala umgänget och hjärnans belöningssystem gör att vi bara vill ha mer.

– Vi älskar bekräftelse, och den har aldrig varit så nära och lättillgänglig. Någon har tryckt på gilla; jag är inte ensam. Ett sms-pling bekräftar att någon vill något, att vi finns. Vi blir beroende, det är ren kemi. Det är mycket svårt att ignorera ett burrande i fickan, säger Micke.

Själv granskade han vid ett tillfälle 200 vuxna i tunnelbanan, som hade sällskap av barn. 170 av dem höll på med sina mobiler. Men att påpeka detta väcker ont blod. ”Moralpanik! Vi har alltid låtit oss distraheras av struntsaker, låt oss vara ifred”, blir svaret.

– Jag vill verkligen inte komma med några pekpinnar. Men vi följer en norm, ett beteendemönster, utan att ifrågasätta det. Det finns en hel industri där bakom som släpper nya grejer hela tiden. Det är producenterna som kallar mobilerna smarta, inte vi.

När Micke Darmell föreläser i ämnet får han bevis på att han är rätt ute med sina funderingar.

– Det berör alla. Folk skrattar så de gråter när jag drar exempel på hur vi beter oss med mobilerna, för att man känner igen sig i det absurda. Ändå fortsätter vi.

– Jag vill skapa en medvetenhet. Jag har själv fejan, twitter och alltihop. Men jag vet varför jag är där, när jag är det.