Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De fann skaparglädjeni en källare på Öster

/

Annons

Bland tomtar och troll, himmel och hav, människor och djur, ger de varandra frid i själen, skratt som förlänger livet och en gemenskap som fyller väggarna med tavlor – på just tomtar och troll, himmel…

Grannsamverkan kallas den, föreningen som ger Östers boende allt från insyn i stadsdelens utveckling till en meningsfull fritid. Bland annat möjligheter att måla.

– Kurt (Jansson) är världens bästa handledare, säger Ann-Britt Andersson, som flyttade till Öster 2005. Han erbjöd mig precis vad jag behövde som nyinflyttad, drog ner mig i källaren och sa att målargruppen var nåt för mig.

Tack vare kursen och det lilla målerikollektivet, berättar Ann-Britt, som förlorat både sin make och en av familjens söner, att hon fått tillbaka sin livsglädje.

– Vår gemenskap är så full av tillit och förtroende att man kan vara sig själv här, med allt man varit med om i livet, utan att förställa sig. Jag trodde inte sådan gemenskap fanns.

Vi sitter runt kaffebordet i köket och dricker kaffe, äter Windsorkaka som Gavlegårdarna bjuder på, och äppelkaka som medlemmen Sture Westin bakat. Måleriåret 2008 håller på att avslutas och nya planer smidas.

– Skriv att fler måleriintresserade är välkomna hit, säger Gun Holmgren, medlem i gruppen sedan fyra, fem år.

– Och är det nån som vill ta över som handledare efter mig, är den också välkommen, inflikar Kurt, som var delaktig i starten av kursen 2005, och sedan dess även varit dess handledare.

Idén till målerigruppen kom från en av Östers boende. Och precis så fungerar Grannsamverkan även i dag.

Här finns bland annat även möbelverkstad, systudio och nattvandring som bidrar till att Öster även nattetid är en trygg stadsdel.

Samtalet fortsätter kring målerigruppens yttersta – eller innersta – mening. Förutom att dela glädje och sorg, att lära av Kurt och varandra, att få skapa i egen takt och utifrån eget huvud och uppleva tillfredsställelse.

Vad vi kom fram till? Alla i grupper har familjer, så det är inte ensamhet som gör att man behöver komma hemifrån. Däremot är de flesta pensionärer och säger att de behöver fylla tomrummet som avslutet med arbetslivet kan innebära.

– Så att inte dagarna blir så långa, säger Sture, som även spelar pingis och golf, och har gått med i PRO.

Så har alla tecknat eller målat – som barn, som skolbarn och, i likhet med Gun, genomgått målerikurser.

– När jag var liten vann jag en teckningstävling som gick ut på att rita ”kaffepojken” och ”mjölkpojken”. Det var under kriget och jag vann tio liter mjölk, ett kilo smör och ett paket kakao. Tänk vad mamma blev glad! Plötsligt kunde hon gå och hämta en liter mjölk varje dag i tio dagar i affären!

Mer läsning

Annons