Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

De gjorde avtryck 2014

Året ska summeras – men vad minns vi egentligen? Kulturredaktionen har valt ut fem personer som var med och gjorde störst avtryck på det lokala kulturlivet 2014.
Vi undrade också över vad de själva minns bäst från kulturåret som gick.

Kristina Lindkvist, som var curator för Länsmuseets utställning om Ola Billgren.

En av årets finaste utställningar, inte bara i Gävle utan i hela Sverige skulle vi gissa, kom från Länsmuseet Gävleborg. Kristina Lindkvist var curator för utställningen som först visades i Gävle, för att sedan också visas av Jönköpings läns museum och Östergötlands museum. Fokus låg på Ola Billgrens konst 1962-1976 och i vår recension skrev vi att Länsmuseet kunde känna stolthet för att ha åstadkommit denna utställning. Stockholmskritikerna var också imponerade – om än Stockholmsfixerade.

– Jag minns recensionen i Svenska Dagbladet, där kritikern Dan Backman skrev: ”Frågan är varför ingen institution i Stockholm hoppat på tåget. Billgren har ju inte visats i huvudstaden sedan 1991 och det har tillkommit nya generationer som borde få se dessa fantastiska målningar i original.” Kom hit då! tänkte jag.

Vilka reaktioner fick ni på utställningen?

– Flera besökare sa att det var roligt att få en sådan här utställning i Gävle, att vi har musklerna att visa en sådan.

Är det framtiden att museer samarbetar om ambitiösa utställningar?

– Ja, vi hade inte haft den ekonomiska möjligheten att göra den själv. Så är det. Kostnaden ökar i och för sig när fler är med, men kostnaderna för transport, katalogtryck och liknande kan delas på flera.

Vad minns du själv från det lokala kulturåret?

– Folkteaterns pjäs ”Jag kommer härifrån” fick mig att både skratta och gråta en skvätt. Minnen och känslor från min tonårstid kom upp till ytan och jag började fundera på vad orten och människorna där betytt och hur detta präglat mig. Denna teater handlade om livet – superstarkt!

*

Läs recensionen av utställningen här:

http://www.arbetarbladet.se/kultur/konst/billgrens-basta-tid-ar-nu

Fristadskonstnären, som inte fick komma till Gävle men som riktade Kultursveriges blickar mot oss och gjorde moderaten Niclas Bornegrim till kändis.

De andra personerna som har satt avtryck i det lokala kulturlivet kan vi intervjua, men med fristadskonstnären är det inte möjligt. Vi vet inte vem hen är. Hen fick aldrig möjlighet att komma hit.

Fristadskonstnären har dock satt ett stort, fett avtryck i det lokala kulturlivet i år.

Det började med en motion från Miljöpartiet om att Gävle ska bli en fristad, men för en konstnär och inte för en författare, som andra kommuner i världen har blivit. Fullmäktige röstade ja, men Moderaterna var missnöjda och överklagade beslutet till Förvaltningsdomstolen, som menade att fristadssystemet låg utanför den kommunala kompetensen. Nu väntar frågan på avgörande i högre instans.

Proteströsterna var många, från Expressens kulturchef Karin Olsson till kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth, själv moderat.

Hade Gävle tagit emot en fristadskonstnär, hade vi satt avtryck genom att bli först med att bjuda in en förföljd konstnär till kommunen. Flera andra kommuner har redan fristadsförfattare. Gävle hade varit en i raden av kommuner som ansluter sig till systemet, men ändå satt ett litet avtryck.

Avtrycket som har satts nu är större. Gävle har blivit synonymt med kulturfientlighet, vilket märktes under till exempel Bokmässan där hotet mot fristäderna debatterades. Ett avtryck som det tar tid att eliminera.

Karin Forsgren Anderung, verksamhetsutvecklare på Trampolin i Sandviken som öppnade ett litteraturhus för barn och unga.

Trampolin borde göra andra kommuner gröna av avund, skrev vi inför invigningen av litteraturhuset för barn och unga i Sandviken. Karin Forsgren Anderung har i flera år planerat för Trampolin, och nu är det verklighet sedan i våras. Barnen har verkligen tagit det till sina hjärtan. Vissa barn har redan hunnit besöka Trampolin 20 gånger.

– Våra förväntningar har överträffats på ett sätt, för det går inte att föreställa sig hur mötet med barnen ska bli. De skapar platsen. Redan på invigningen märktes det att barnen tog över Trampolin och gjorde det till sitt. Även om jag planerat för Trampolin länge, tog det inte lång tid innan jag kände att det här stället är inte mitt längre utan barnens.

Har Trampolin uppmärksammats i Kultursverige?

– Ja, vi har haft många studiebesök och intresset är så stort att vi har fått begränsa studiebesöken utifrån för att hinna ta emot besök även från länet. Vi vill möta barnen i Sandviken, det är vårt främsta uppdrag, men vi vill gärna också inspirera andra i länet och i hela Sverige.

Vad minns du själv bäst från det lokala kulturåret 2014?

– "Bakgårdens orkester" minns jag. Den hade humor men samtidigt ett budskap och den var visuellt rolig. Musiken var fantastisk – Skottes borde ge ut den på skiva! I kulturlivet i stort minns jag debatten om Lena Andersson och Roy Andersson.

Mats Jäderlund, som spelade den fantastiska tanten Barbro i "Jag kommer härifrån".

Barbro, I love you! utbrast vi efter att ha sett Folkteaterns ”Jag kommer härifrån”.

Barbro, en skvallrig granntant som skjutsar runt huvudpersonen Jenny i den lilla hemstaden som hon återvänder till, spelades av Mats Jäderlund. Redan från första repliken kändes castingen klockren. Mats Jäderlund blev helt enkelt Barbro från första repliken. ”Hon är en kliché, rentav en karikatyr. Men det finns människor som faktiskt är klichéer, som stereotypen mallats efter. Svårigheten är att se människan i klichén, och det gör Mats Jäderlund med bravur”, skrev vi i recensionen.

– Barbro för mig har varit en rolig resa. En väldigt rolig och lite jobbig, men också innerlig, karaktär. Jag har förstått att många identifierar sig med Barbro, säger Mats Jäderlund och konstaterar skrattande att det kanske gick lite väl lätt för honom att hitta Barbro.

Det känns som att Barbro är en kvinna man har träffat. Hur hittade du inspiration till henne?

– Vi hade en diskussion om Barbro ska prata dialekt. I teatern är det ovanligt med dialekt, om det inte är komedi eller ren buskis. Men det kändes konstigt att Barbro skulle prata rikssvenska. Så fort jag sa replikerna på dialekt kändes det helt rätt. Det är klart att Barbro ska prata den här lite bredare dialekten!

Vad minns du själv från det lokala kulturåret som gick?

– När jag är i Gävleborg hinner jag inte så mycket mer än att spela, och jag får väl inte säga någon annan av Folkteaterns föreställningar? I Stockholm såg jag nyligen den väldigt bra och spännande föreställningen ”En folkefiende” på stadsteatern.

*

Läs recensionen av "Jag kommer härifrån" här:

http://www.arbetarbladet.se/kultur/teater/jaderlund-briljerar-som-barbro

Görgen Antonsson, som spelade in "Symphonic stomp of Sweden" tillsammans med Gävle symfoniorkester.

Folkmusiken lät inte som vanligt 2014. Och inte Gävle symfoniorkester heller. Riksspelmannen Görgen Antonsson förenade folkmusiken med en symfoniorkester.

Skivan "Symphonic stomp of Sweden" och konserterna som gjordes med musiken från den fick fin respons, såväl av publik som av kritiker.

– Extra roligt är det när bekanta som jag inte skulle trott ha lyssnat på den kommer och säger att de gillar det, säger Görgen Antonsson.

Musiken fick riktigt stor spridning i slutet av året, när SVT visade "Med djävulen i hälarna".

Vad betydde det att SVT visade musiken?

– Förhoppningsvis är det några nya öron som väcks till liv för det vi skapat med Stomp.

Har du fått mersmak på att arbeta med en hel symfoniorkester?

– Självklart! Jag hoppas verkligen att det blir fler gånger med denna fantastiska symfoniorkester vi har i stan, blir så glad när jag tänker på den tid vi har haft så här långt. Fantastiska människor och musiker!

Vad minns du själv från det lokala kulturåret 2014?

– Det har hänt mycket det senaste året. En stor sak som jag vet att det betyder mycket för många och för mig är Folkteaterns Låtstugan, vi spelade in en jubileumsskiva. Vi firar tio år och jag ville fira det med att vi gjorde en skiva! Ett enormt engagemang från alla och fantastiskt jobb!

*

Läs en längre intervju med Görgen Antonsson här:

http://www.arbetarbladet.se/kultur/folkmusiker-med-en-mission

*

Läs om förra årets avtryck här:

http://www.arbetarbladet.se/kultur/de-gjorde-avtryck-2013