Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Även Sveriges regering måste följa lagar och regler vid gruvetableringar

Annons

Flera kontroversiella ansökningar om nya gruvprojekt ligger sedan länge och väntar på beslut hos regeringen. Med tanke på de tydliga underlag som finns är det svårt att förstå vad det är som tar sådan tid.

De två som har fått störst uppmärksamhet är:

• Gallók/Kallak. Brittiska bolaget Beowulf Mining planerar att starta en järnmalmsgruva några mil utanför Jokkmokk. Länsstyrelsen har sagt ett tydligt nej till projektet. Dels för att det skulle orsaka stor skada för de samebyar som flyttar sina renar längs ett smalt stråk som går parallellt med transportvägen för malmen. Dels för att de samhälleliga kostnaderna för att rusta upp vägar och järnväg är alldeles för höga i förhållande till de möjliga intäkterna.

• Laver. Boliden vill öppna en koppargruva i jätteformat utanför Älvsbyn. Kopparhalten är cirka 0,2 procent och den beräknade avfallsmängden uppgår till drygt en miljard ton. Här har Länsstyrelsen konstaterat att projektet står i strid med EU:s regler för skyddad natur i och med att gruvan innebär ett stort ingrepp i den naturskyddade Piteälvens avrinningsområde. Dessutom tar gruvan en stor del av samebyn Semisjaur-Njargs vinterbetesmarker i anspråk, vilket också är ett skäl till avslag.

Den nya minerallag som antogs på 1990-talet innebar att gruv- och prospekteringsbolagen fick mycket långtgående rättigheter. Detta har visat sig ha en baksida. Riskfyllda projekt har kunnat dras igång, vilket lett till konkurser med stora samhällskostnader. I en del fall har bolag på grund av bristande ekonomiska resurser eller otillräcklig kunskap presenterat underlag som visat sig vara bristfälliga. I ett besvärande antal fall har regelbrott och ren kriminalitet uppdagats i dessa bolag. Detta är erfarenheter som borde mana till eftertanke när nya gruvprojekt med stora miljömässiga och/eller ekonomiska risker presenteras.

De flesta ansökningar om att starta gruvverksamhet (bearbetningskoncessioner) beviljas. Sedan 2010 har 37 av 42 ansökningar godkänts av myndigheten Bergsstaten. Men i de nu aktuella fallen finns starka miljöskäl, mycket allvarliga konsekvenser för rennäringen och samhällsekonomiska skäl som talar för ett nej. Gemensamt för nästan alla gruvprojekt är dessutom den överhängande risken för att vårt viktigaste livsmedel, rent dricksvatten, hotas genom grundvattensänkning och föroreningar.

Nu förväntar vi oss snabba beslut från regeringen som visar att man är beredd att följa miljöbalken och EU:s miljöregler, samt respektera de väldokumenterade starka markanspråk som det samiska folket och rennäringen har i dessa områden.

Vi representerar lokala grupper och organisationer från Jokkmokk i norr till Österlen i söder, som kämpar för vår livsmiljö och de hot och risker som gruvetableringar ofta medför:

Tor L. Tuorda Nätverket Gruvfritt Jokkmokk

Jan Erik Länta Jåhkågasska Sameby

Mikael Kuhmunen Sirges Sameby

Násavaerie Sara Ajnnak

Ulf Johansson Miljögruppen Pite Älvdal

Anders-Erling Fjällås Semisjaur-Njarg Sameby

Marie Persson Njajta Stoppa gruvan i Rönnbäck

Karl Gunnar Jacks Oviken – Rädda Storsjön

Ann-Catrin Bergman Gruppen/Brickagruvan

Leif Sjöström RÄDDA STORSJÖN – Gruvdrift Ett Hot

Per-Arne Hansson Roslagen-Väddö

Margareta Hildingsdotter Vi som brinner för Unden

Anette Rosén Müntzing Vena-Gruppen

Britt-Marie Gyllensvaan och Carina Gustafsson Urbergsgruppen Grenna-Norra Kärr

Elisabeth Lennartsson Aktion Rädda Vättern Agneta Häll Gruvkampen Dalsland

Niklas Mickelin Urbergsgruppen Klintehamn

Anita Ullmann vetoNu

Lisa Wanneby Urbergsgruppen Sverige

Gunilla Högberg Björck GBH Miljörätt

Tonia Moya Green Cross Sweden

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel