Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: EU-förbud hotar det lokala föreningslivet i Sandviken

I 20 år har konstgräsplaner i Sverige och Sandviken skapat förutsättningar för barn och ungas idrottande året runt. Nu riskerar ett EU-förbud att leda till att dessa planer förbjuds, med ökade kostnader för kommunen och det lokala föreningslivet som följd.

Det som diskuteras är ett förbud av de små, svarta gummikornen som används som ifyllnadsmaterial i konstgräsplaner, så kallat SBR-gummi. Materialet kommer från utvalda, återvunna däck och används på de flesta av Sveriges 1300 konstgräsplaner. Det är cirkulärt, har hög funktionalitet över tid, bidrar till ett skonsamt underlag för idrottande och rekommenderas av Svenska Fotbollsförbundet. SBR-gummit möjliggör idrottande året runt – något som annars hade varit omöjligt då alternativa material som sand och kork fryser och inte går att spela på under vinterhalvåret.

Ett förbud mot SBR-gummi skulle få enorma negativa konsekvenser för Sandviken. En konstgräsplan motsvarar tio naturgräsplaner sett till årlig speltid och konstgräsplaner skapar 30 miljoner individmotionsstimmar i Sverige per år. För Sandviken, som snart kommer ha sju planer, handlar det om över 80 000 motionstimmar per år som kan gå förlorade. 

Sju konstgräsplaner bidrar över tid till att återanvända 44 ton däck årligen, däck som annars hade fått gå till förbränning. En övergång till exempelvis infillfria planer och en ökad däckförbränning skulle tillsammans innebära att växthusgasutsläppen för planerna fördubblades. Dessutom skulle uttagen av fossila resurser få en ökning motsvarande 12 kubikmeter olja på grund av ett större behov av ny plast. Förutom att det är bra att däck kan återvinnas så är SBR-gummi också det billigaste alternativet. Kostnaderna för idrottsanläggningarna i en kommun av Sandvikens storlek skulle vid övergång till infillfria planer öka med över 575 000 kronor per år.

Anledningen till att EU tagit initiativ till att reglera användandet av SBR-gummi är att man vill minska spridningen av mikroplaster i miljön. Förslaget när det gäller konstgräsgranulat är illa underbyggt och baseras på äldre resonemang som sedan länge motbevisats av verkliga mätningar av spill. Med enkla medel går det att reducera granulatspill från konstgräsplaner till endast tio gram per plan och år. I Sandviken arbetar man redan med riskminimeringsåtgärder, och enligt kommunen följer planerna de hårdaste riktlinjerna och kraven för miljö och hållbarhet som går att uppfylla med SBR-granulat som infill. Bland annat finns bara in-/utgångar med borststation för att man ska kunna borsta av sig det granulat som följer med spelare eller publik ut, och granulatet samlas upp och återanvänds igen. Åtgärderna möjliggör användningen av ett återvunnet material inom ramen för en cirkulär ekonomi.

Vi måste våga ha ett systemperspektiv i miljö-, och hållbarhetsfrågor. Användningen av SBR-gummi bidrar till att däck kan återvinnas, ingå i ett cirkulärt system där materialets egenskaper tillvaratas och används för att främja folkhälsan. Så länge vi har däck på våra bilar, cyklar och bussar kommer de att behöva tas om hand. Utöver konstgräsytorna kan återvunna däck bland annat används till vattenrening, cementindustrin och nya produkter.

Om ett totalförbud går igenom skulle det få enormt negativa konsekvenser för miljön, folkhälsan och samhällsekonomin. Istället för ett dyrt och ineffektivt förbud borde man införa begränsningsåtgärder och tydliggöra informationen till kommunerna om hur man bäst sköter konstgräsplaner. Det är en rimlig ansträngning för att säkerställa att våra barn och unga kan umgås och fortsätta spela fotboll året runt, utan att belasta miljön.

Fredrik Ardefors, vd Svensk Däckåtervinning

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel