Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Gävleborg på väg mot utanförskapskris – var sjätte vuxen bidragsförsörjd

I coronakrisens spår är Sverige – och Gävleborg – med hög fart på väg in i en ny utanförskapskris. Var sjätte vuxen lever på sociala ersättningar, allra värst är situationen för utlandsfödda och unga. Många har svårt att komma in på arbetsmarknaden och riskerar att fastna i utanförskap.

Utifrån data från SCB kan utanförskapet i Gävleborg, mätt i helårsekvivalenteri, idag beräknas till 27 870 personer. Det motsvarar 18 procent av alla invånare i arbetsför ålder. Andelen är större än i riket, där utanförskapet motsvarar 14 procent av befolkningen i arbetsför ålder.

Att så många personer i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden innebär en enorm samhällsekonomisk kostnad. Med hjälp av SCB:s simuleringsmodell FASIT har Svenskt Näringsliv beräknat betydelsen för skattebetalarna och statskassan om dessa personer istället skulle komma i arbete.

Den årliga nettovinsten för statskassan skulle uppgå till cirka 340 000 kronor per person. Den totala kostnaden för dagens utanförskap i Gävleborg motsvarar därmed drygt 9 miljarder kronor per år. För hela Sverige uppgår kostnaden till drygt 270 miljarder per år, vilket motsvarar hälften av sjukvårdens kostnader. Det framgår av en artikel på DN Debatt, skriven av Jonas Frycklund och Johan Lidefelt vid Svenskt Näringsliv.

Även en mindre minskning av utanförskapet skulle ha mycket stor betydelse. En 20-procentig minskning av utanförskapet i Gävleborg skulle t ex sänka de offentliga utgifterna med 1,9 miljarder kronor per år. Men utvecklingen går istället åt fel håll.

Enligt Arbetsförmedlingen steg antalet personer i Gävleborg som varit arbetslösa 6–12 månader med 18 procent under 2020 (vilket kan jämföras med 57 procent i riket). Även gruppen som varit arbetslös längre än 12 månader har växt, och uppgår idag till 6 106 personer i länet, många av dem utlandsfödda.

Sverige har under lång tid haft ett större arbetslöshetsgap mellan inrikes och utrikes födda än de flesta länder. På senare år har gapet ökat ytterligare. I december 2020 var arbetslöshetsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige hela 16 procentenheter. I Gävleborg är gapet ännu större, 24 procentenheter.

En annan grupp som tappat mark på ett oroväckande sätt är ungdomar, där många nu varit arbetslösa länge. Det senaste året ökade antalet unga i länet som varit arbetslösa i 6–12 månader med 55 procent (68 procent i riket).

Det är väl dokumenterat att långa perioder av arbetslöshet i början av arbetslivet kan ha en mycket negativ påverkan på karriär- och löneutveckling längre fram. De ungdomar som varit arbetslösa under hela eller stora delar av pandemin får en väldigt dålig start på sitt vuxenliv och riskerar att fastna i utanförskap och sociala problem senare.

Lotta Petterson, regionchef, Svenskt Näringsliv i Gävleborg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel