Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Gävleborgarnas livsstil är avgörande i pandemin

Många gävleborgare lever med riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, till exempel högt blodtryck, diabetes typ-2 eller övervikt – faktorer som i sin tur ökar risken att drabbas hårt av covid-19. För att vi alla ska stå bättre rustade inför en andra våg av viruset och även framtida pandemier måste regeringen ta ansvar för folkhälsan och lägga fram en handlingsplan för hälsosamma levnadsvanor, skriver Hjärt-Lungfonden.

Vid sidan av ålder är högt blodtryck den enskilt största riskfaktorn för att insjukna allvarligt i covid-19. Hela 40 procent av de patienter som intensivvårdats för coronaviruset har högt blodtryck och cirka 25 procent lider av diabetes typ-2. Men trots att cirka 57 000 gävleborgare lever med högt blodtryck är många av dem ovetande om det, eftersom man kan vara helt symptomfri.

Att äta för mycket salt, välja fel sorts fetter och konsumera för lite frukt, grönsaker och fibrer påverkar blodtrycket och kroppen. Kombinationen av dåliga matvanor, en stillasittande livsstil och stress är ett växande samhällsproblem, som medfört att allt fler svenskar lider av högt blodtryck, diabetes typ-2 och övervikt. En rapport från Nordiska ministerrådet visar att Sveriges befolkning har sämst matvanor av alla nordbor.

Samtidigt kan det räcka att man väljer en saltsnål kost med mycket grönsaker och frukt och motionerar minst en halvtimme om dagen för att förbättra hälsan. Något så enkelt som bättre matvanor och mer motion kan alltså göra gävleborgarna friskare – och därmed minska risken för allvarliga sjukdomsförlopp, och i värsta fall död, i framtida pandemier.

Hjärt-Lungfonden vädjar nu till regeringen att införa en nationell handlingsplan för hälsosamma levnadsvanor, som kan hjälpa hela befolkningen till ett friskare liv. Handlingsplanen bör fokusera på konkreta åtgärder som förbättrar svenskarnas matvanor och ökar vardagsmotionen.

Sådana åtgärder kan exempelvis vara mer rörelse i skolan, förbättrade möjligheter att cykla till och från arbetet, samt styrmedel som skatt på sockersötade drycker och subventioner på grönsaker. Även ett nationellt saltsänkningsprogram och en begränsning av marknadsföring av ohälsosamma livsmedel till barn skulle göra mycket för att förbättra folkhälsan.

Covid-19-pandemin har blottat ett akut behov av att ta itu med den växande ohälsan. En nationell handlingsplan för hälsosamma levnadsvanor skulle både rädda liv och bespara samhället stora kostnader.

Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Jan Nilsson, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel