Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Har Gävles vuxenutbildning tappat bort sitt samhällsuppdrag?

Svensk vuxenutbildning har kännetecknats av den enskilde medborgarens behov av lärande vilket gett den en särställning internationellt och har varit eftersträvansvärd för inte minst andra medlemsstater i EU. Målsättningen för kommunal vuxenutbildning (komvux), inklusive svenska för invandrare (SFI) och särskild utbildning för vuxna (särvux), utgår från den proposition som beslutades av riksdagen 2001. Uppdraget som gavs till kommunerna var brett och kännetecknas av det livslånga lärandet.

Den lagstiftning och de övriga bestämmelser som gäller för kommunernas vuxenutbildning grundas på ett livslångt perspektiv vilket i praktiken innebär att inga övre åldersgränser föreligger. I den proposition som riksdagen beslutade om 2001 fastslås att alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning. Bestämmelser i lag och förordning bygger på detta. De insatser som kommunerna ska utföra inom ramen för sin vuxenutbildning ska riktas till alla medborgare oavsett ålder och utifrån den enskildes behov och förutsättningar.

Kommunkollektivet har vid ett flertal tillfällen tilldelats resurser för detta. Första gången i samband med kommunaliseringen, då medel motsvarande cirka 100 000 helårsplatser lades in i det generella statsbidraget. I riksdagsbeslut utifrån budgetpropositionen för 2007 lades medel in motsvarande 45 000 helårsplatser samt ytterligare medel i samband med en rättighetslagstiftning då det gäller grundläggande utbildning inom särskild utbildning för vuxna. Senare lades medel även in med anledning av att viss rättighet att kunna komplettera sin behörighet i komvux beslutades av riksdagen. Studier på senare år har visat att drygt 50 procent av dessa sammanlagda medel används just för att möta vuxnas utbildningsbehov.

Enligt gällande lagstiftning ska kommunerna aktivt verka för att vuxna deltar i utbildning. Dessutom ska kommunen informera om detta och erbjuda vuxenutbildning. Hur möter Gävle kommun detta samhällsuppdrag? Hur arbetar man aktivt för att få en bild av alla medborgares behov oavsett ålder?

I Gävle kommun uttrycker företrädare för vuxenutbildningen att verksamheten enbart ska rikta sig till personer med behov av omställning i arbetslivet. Detta innebär i praktiken att personer i åldersspannet 65+ inte omfattas av insatserna och att man därmed valt ut ett av målen och därmed en viss åldersgrupp samt därmed valt bort ett flertal mål och syften som är lagstadgade. Detta är mycket allvarligt och att jämföra med att en kommun skulle välja bort vissa mål, syften och uppdrag som till exempel gymnasieskolan eller grundskolan har.

Detta av kommunen uttryckt förhållningssätt ska ses i skenet av ett flertal rapporter och studier som beskriver seniorers behov av kompetens inom modern teknik och som yttrar sig i form av ett digitalt utanförskap. Med andra ord är behovet exakt i paritet med de mål och syften som enligt lag gäller för kommunernas vuxenutbildning. Detta är i högsta grad en utmaning för våra kommuners insatser för vuxnas lärande. Min fråga är hur Gävle kommuns planer, mål och strategier ser ut för att lösa det samhällsuppdrag man fått av riksdag och regering då det gäller alla vuxnas lärande!

Berndt Ericsson

Utbildningsansvarig i SPF Seniorerna Gästrikland

F d ämnesråd Utbildningsdepartementet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel