Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Livslångt lärande kräver samarbete

Livslångt lärande och kompetensutveckling är centralt i Högskolan i Gävles nya utbildningsstrategi och samtidigt ett sätt att möta en arbetsmarknad i snabb förändring. En viktig del i satsningen är de korta och skräddarsydda uppdragsutbildningar som Högskolan erbjuder. Men för att utbildningarna ska göra skillnad krävs förstås ett fortsatt stort engagemang både från offentlig och privat sektor i länet.

Pandemin har lett till stora och omvälvande samhällsförändringar på kort tid.

Digitaliseringen går allt snabbare, konsumtionsvanorna förändras och sjukvården har fått hantera utmaningar som var otänkbara i början av året. Det blir allt tydligare att arbetsmarknaden omstöps i takt med detta, och att man inte kan räkna med att ha samma typ av arbete och arbetsuppgifter under hela sitt yrkesliv.

Vi ser också att arbetslösheten ökar i Gävleborgs län. För dem mellan 18 och 24 år är andelen utan arbete nu 3,5 procentenheter högre än förra hösten. Totalt har arbetslösheten ökat med nära 1 procentenhet i länet under motsvarande period (källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik).

För att jobben ska bli fler och för våra företag ska växa krävs en höjd utbildningsnivå i länet. Ett viktigt skäl till utbildning för individen är att jobbchanserna ökar väsentligt med en högskoleexamen.

Men idag behöver man fortbilda sig även som yrkesverksam. Som svar på den allt hårdare konkurrensen på arbetsmarknaden har Högskolan i Gävle infört livslångt lärande som en bärande del i lärosätets nya och långsiktiga utbildnings- och forskningsstrategi. Det här är efterfrågat både av offentlig och privat sektor, och det finns redan uppdragsutbildningar på högskolan för dem som är mitt i yrkeslivet och behöver spetsa sin kompetens. Arbetsgivarna kan utforma utbildningarna i samarbete med högskolan för att de ska passa de behov som finns. Vissa utbildningar är dessutom kostnadsfria för arbetsgivaren, exempelvis de kurser för ingenjörer som går i höst. Kurserna finansieras av KK-stiftelsen och Vinnova, och har tagits fram av Högskolan i samarbete med bland andra SSAB, BillerudKorsnäs, Sandvik SMT och LKAB.

Inom vård- och omsorg har högskolan genomfört uppskattade utbildningar inom exempelvis ortopedi, ledarskap och psykoterapi. Även uppdragsutbildningar för lärare har fått bra respons från skolor, bland annat en kurs i Undervisningsdesign med fokus på digitalisering inom undervisningen.

Men trots att uppdragsutbildningar är efterfrågade så kan de som söker och behöver dem inte alltid komma loss från sina arbeten. Här behöver länets arbetsgivare, i den mån det är möjligt, underlätta för deras anställda att stärka sin kompetens.

Högskolan står väl rustad även i pandemitider eftersom lärosätet sedan länge är framstående när det gäller distansutbildning. Uppdragsutbildningarna finns, och vi vill utveckla fler i samarbete med både offentlig och privat sektor. Vi kommer under det kommande året arbeta intensivt för att positionera oss som ett ledande lärosäte inom nätbaserad utbildning och livslångt lärande. Samtidigt behöver vi bli ännu bättre på att i samverkan med offentlig sektor och näringslivet ta fram relevanta utbildningar. Livslångt lärande och kompetensutveckling behöver bli ett naturligt inslag i yrkesrollen i vårt län.

Men för att högskolan ska kunna göra skillnad krävs också att fler arbetsgivare ser de möjligheter som samverkan kring livslångt lärande kan innebära för vår region.

Ylva Fältholm, rektor, Högskolan i Gävle

Lars Bengtsson, prorektor, Högskolan i Gävle

Magnus Isaksson, vicerektor, Högskolan i Gävle

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel