Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Många frågor återstår innan hyresreduktioner kan förverkligas brett

Som företrädare för fastighetsägare i hela Sverige välkomnade vi det stöd som regeringen aviserade för att möta butikers och besöksnäringens plötsliga intäktsbortfall i och med coronakrisen. Nu är stödförordningen beslutad, men i takt med att detaljerna har presenterats har det blivit allt tydligare att det blir svårt att få förväntad effekt.

Vi har nu att förhålla oss till den förordning som ligger. Men det är tydligt att det har gått fort och att modellen inte är utformad på ett optimalt sätt. Dessutom har sättet som förslaget presenterats på lett till orimliga förväntningar som nu leder till onödiga konflikter mellan fastighetsägare och lokalhyresgäster. Regeringen har i praktiken sagt att fastighetsägarna måste vara ansvarsfulla och har sedan outsourcat ansvaret för sin politik till våra medlemmar.

En välvillig tolkning av att regeringen frånhänder sig utförandet är att regeringen har ett stort förtroende för fastighetsägarnas förmåga att fatta affärsmässiga och långsiktigt hållbara beslut, en förutsättning för att dels kunna avgöra vilka lokalhyresgäster som bör omfattas av hyresreduktionen, dels om det över huvud taget är möjligt för en enskild fastighetsvärd att använda sig av detsamma. Men det kan också vara så att regeringen använder fastighetsägarna som krockkudde för att slippa ta ansvar för de verksamheter som inte kommer att få ta del av stödet.

Förordningen omfattar betydligt fler verksamheter än vad som först aviserades. Vi förstår till fullo viljan att satsa på mindre butiker inom sällanköpshandeln och besöksnäringen. Men nu inkluderas även Systembolaget som knappast kan vara i behov av en tillfällig hyresreduktion.

Otydligheter har hittills också gjort det närmast omöjligt för fastighetsägarna att fatta beslut om tillämpningen, vilket har gjort situationen ännu besvärligare för hyresgäster. Det är till exempel bra att regeringen tydligt aviserar att hyresgäster som är stora företag inte tillhör målgruppen för detta stöd. Men hur ska vi se på redan ingångna avtal kring tillfälliga hyresnedsättningar, uppskov eller till och med efterskänkta hyror. Kan de räknas in i paketet i någon form?

Vem kommer att komma med förtydliganden? Regeringen eller Boverket?

För många hyresgäster kommer den verkligt stora ekonomiska smällen först i sommar, då krisen även lär sprida sig till helt nya typer av lokalhyresgäster, vad har man för plan då?

Många fastighetsägare har redan gjort stora insatser för att tillmötesgå lokalhyresgästernas behov och det tänkta statliga stödet var ett bra första initiativ. Men för att säkerställa att vi snabbt kan komma igång med överenskommelser som säkrar överlevnaden för både hyresgäster och hyresvärdar måste vi ha svar på dessa frågor.

Sannolikt är det bättre att direkt stödja hyresgästerna, snarare än att gå via fastighetsägarna. Nio av tio fastighetsägare i Sverige är små företag med ett fåtal anställda och hyresintäkter som enda intäkt. Då håller det inte att skjuta problemet vidare till dem.

För att i framtiden undvika fingerpekande och onödiga konflikter deltar vi gärna i utformandet av de stödpaket som garanterat kommer att behövas även det tredje kvartalet, vilket också näringsministern välkomnat.

Peter Sörman, näringspolitisk chef, Fastighetsägarna MittNord

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel