Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Når de storslagna målen om ett stärkt företagsklimat i Gävleborg fram?

I stort sett alla kommuner i Gävleborg har som mål att förbättra sitt företagsklimat. Fler och växande företag betyder fler jobb, ökade skatteintäkter och därmed ett ökat välstånd i kommunen. Regelförbättring, förutsägbarhet, samt minskade kostnader till följd av regler och kortade handläggningstider är viktigt för tillväxten och företagsklimatet. I färska rapporter från Näringslivets regelnämnd (NNR) kring kommunernas regeltillämpning målas en tydlig bild upp kring de skillnader som finns, både inom Gävleborg och inom landet.

Når de storslagna målen om ett stärkt företagsklimat, väl förankrade hos politik och kommunledning, fram till handläggare som möter företagen i deras vardag? Nej, inte i den utsträckning man kan tro eller hoppas. I undersökningen om livsmedelskontroller framkom att i så mycket som en tredjedel av kommunerna, uppgav sig livsmedelsinspektörer vara säkra på att inget tydligt näringslivsfrämjande arbete bedrivs i kommunen. Ockelbo och Hofors är dock exempel på kommuner där handläggarna inom både Livsmedelskontroll och Serveringstillstånd arbetar utifrån kommunens näringslivsfrämjande policy.

Men, det är runt 60 procent av de svarande kommunerna i hela Sverige som är säkra på att ingen arbetstid går förlorad för företagaren, varken före under eller efter ett kontrollbesök. Kommunens kontrollfunktioner är en del av kommunens samspel med näringslivet och påverkar förstås hela företagsklimatet.

Vidare undersöks möjligheten till hjälp vid nyetableringar. Det borde inte spela någon roll vilken kommun i Gävleborg ett företag väljer att starta i, men skillnaderna i företagsklimat är stora. Enbart en tredjedel av kommunerna i länet säger sig kunna lämna ett besked om totalkostnaderna vid första kontakt med kommunen, eller åtminstone innan ansökningshandlingarna skickas in. Dessutom lämnar 36 procent av kommunerna i riket besked först efter särskild förfrågan eller bara genom utskick av fakturorna. Det här försvårar etableringar, tid är nämligen pengar och kostnader för lokaler, personal och varor pausar inte bara för att besluten dröjer hos kommunerna.

Coronakrisens effekter och efterverkningar kommer att ställa extra stora krav på effektiviteten i de kommunala förvaltningarna framgent. Ska kommunerna uppnå ett gott företagsklimat, underlätta investeringsbeslut och främja att livskraftiga företag byggs upp igen efter krisen, måste insatser i form av bland annat effektiviserad och höjd myndighetsservice göras. Dessutom påverkar en minskning av regelbördan antalet arbetstillfällen – och därmed kommunernas skatteintäkter – positivt.

Vill kommunerna i Gävleborg vara en attraktiv plats för företagen, finns det anledningar att granska just hur företagen bemöts, hur tillstånd hanteras och hur tillsyn utförs. Här kan alla bli lite bättre. Vi hjälper er gärna!

August Liljeqvist, rapportförfattare, Näringslivets Regelnämnd

Lotta Petterson, regionchef, Svenskt Näringsliv Gävleborg

Eva Cooper, regionchef, Företagarna Gävleborg

Sara Anderson, regionansvarig, Visita Mellersta

Helena Åkerberg Hammarström, regionchef LRF Gävleborg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel