Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt / S-kvinnor 100 år: Förbannade kvinnor inger hopp för demokratin

Artikel 1 av 2
S-kvinnor 100 år
Visa alla artiklar

Den internationella kvinnodagen instiftades 1910. Tio år senare grundades förbundet S-kvinnor som i år fyller 100 år. Det uppmärksammar vi med en debattserie med texter från lokala S-kvinnor som lyfter frågorna som kampen gäller idag.
Först ut är Åsa Wiklund Lång (S), kommunalråd i Gävle och S-kvinna.

Det går en våg av kvinnlig vrede över världen. Tecknen syns allra tydligast bland kvinnor i extrema låginkomstländer. Kanske för att kampen där är så mycket större. Den går långt utöver det som för oss i västvärlden manifesterats så tydligt i den så viktiga #MeToo-rörelsen. Kvinnor i tredje världen utsätts så klart också av sexuella trakasserier och ojämlik behandling men de har utöver det långt större problem än så med könsstympning, gängvåldtäkter och äktenskap som bygger på medeltida sedvänjor för att nämna några exempel. Kvinnors rättigheter i synnerhet och mänskliga rättigheter i allmänhet utgör basen för ett demokratiskt samhälle.

The Economist Intelligence Unit mäter varje år demokratins ställning i världen. Detta utifrån 60 olika kriterier. Ett av dem är människors politiska engagemang. 

För tionde året i rad konstaterar forskarna oroväckande nog att demokratiska statsskick världen över urholkas men de konstaterar också att människors politiska engagemang ökar. Allra mest syns trenden bland kvinnor. Kvinnors växande politiska engagemang är den tydligaste och mest avvikande kurvan när det gäller den annars ganska deprimerande demokratiutvecklingen i världen. 

Förbannade kvinnor har fått nog.

I USA har något av en politisk revolution skett sedan Donald Trump valdes till president. Hans sexistiska uttalanden och anklagelser om sexuella trakasserier har fått kvinnor att rasa och engagera sig politiskt. Mellanårsvalet 2018 döptes i USA till Kvinnornas År och rekordmånga kvinnor tog plats i representanthuset.

Men det behövs mod för att bryta normer och skapa förändring. Det kostar blod, svett och tårar. Det kan kosta liv.

I Polen och Irland har kvinnor engagerat sig för rätten till abort, i Irland så framgångsrikt att landet nu tagit ett historiskt beslut att tillåta abort. 

Men det är i länder där kvinnor har det svårast och tar de största riskerna som också engagemanget ökar mest. I exempelvis Sudan och Algeriet har ovanligt många kvinnor deltagit i stora, publika protester som fått till konsekvens att de båda ländernas manliga diktatorer tvingats avgå. I Indonesien, som har en enormt hög andel våld mot kvinnor, ser vi nu den högsta andelen kvinnliga ministrar någonsin.

Men det behövs mod för att bryta normer och skapa förändring. Det kostar blod, svett och tårar. Det kan kosta liv. Att ta täten för förändring kan innebära enorma risker, både vad gäller våld och trakasserier. 

Under 20 år har kvinnorepresentationen i parlament globalt gått från 11,8 procent 1998 till 23,5 procent 2018.

Men spelar det då någon roll att andelen kvinnor ökar i politiken?

Ja. Förutom att kvinnor bidrar till ökad jämställdhet och jämlikhet så visa forskning att kvinnor tenderar att söka tvärpolitiskt samarbete mer än män, att kvinnor bidrar till mer hållbara fredsavtal, att kvinnor inspirerar till större tillit till demokrati och att kvinnor prioriterar hälsa, utbildning och andra centrala utvecklingsfrågor i högre grad än manliga politiker. Därför är just ökat kvinnligt politiskt engagemang så viktigt. Men trots positiv utveckling så har vi globalt långt kvar till ” varannan damernas” och utmaningarna är fortfarande gigantiska. 

Varje ny generation unga kvinnor måste erövra både feminismen och demokratin och inse att den berör dem, deras val och deras liv. 

Inget land i världen kommer enligt UN Women att uppnå FN-målet med jämställdhet till år 2030. Men med att framför allt kvinnors röster i politiken fortsätter att växa i styrka så finns det fortfarande hopp om snabbare förändring.

Vi hör då och då att feminismen inte längre behövs. Men både Metoo-uppropen som avlöste varandra hösten 2017 och kvinnornas vrede och krav på förändring världen över påminner mig om att kvinnors rättigheter aldrig kan tas för givna, att demokratin ständigt måste återerövras och att vi därför aldrig får luta oss tillbaka. Tvärtom, måste varje ny generation unga kvinnor erövra både feminismen och demokratin och inse att den berör dem, deras val och deras liv. 

Vi måste stå upp och försvara de rättigheter som världens kvinnor utkämpar och som generationer av kvinnor innan oss kämpade för, så att vi kan bana väg för nästa generation av starka och modiga kvinnor som fortsätter att vara förbannade på alla de orättvisor som fortfarande begränsar både den egna och andra människors frihet och som kan ,vill och vågar ta ton och bidra till demokratins utveckling.

Åsa Wiklund Lång (S), kommunstyrelsens ordförande Gävle kommun och S-kvinna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel