Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Stor vårdskuld att betala av för Region Gävleborg

Det uppdämda behovet av vård blir allt större i coronapandemins spår. Bara i Region Gävleborg fick 1 211 färre patienter sin operation under mars och april jämfört med förra året. Till hösten kan det handla om 3 540 operationer och åtgärder som skjutits upp. Patienter kommer att få fortsätta gå med en ond höft eller vänta på sin starroperation. Nu behövs en plan för att börja ta hand om alla väntande patienter.

När pandemin börjar klinga av kommer det finnas ett uppdämt behov av vårdinsatser bland Region Gävleborgs patienter. Vårdskulden blir allt större. Utifrån Sveriges kommuners och regioners data har vi jämfört antalet genomförda operationer och andra åtgärder under mars och april i år med samma månader 2019. Under dessa två månader opererades cirka 1 211 färre patienter. I april gick antalet operationer ner med hela 60 procent.

Inom gynekologin fick under april cirka 60 procent färre kvinnor hjälp med nödvändiga behandlingar. Andelen som fick inte fick ortopedisk vård är ner nära 85 procent. Störst var nedgången inom gråstarr med nära 95 procent färre operationer. De som väntar på operation måste så fort som möjligt få den vård de har rätt till.

Om volymen operationer fortsätter att vara lika låg som i april kan det i september vara upp till 3 540 patienter i regionen som har fått sin behandling uppskjuten. Till det ska läggas andra patientbesök som skjutits på framtiden.

Om sjukvården i regionen från september och framåt skulle lyckas öka sin kapacitet med 15 procent mot den normala kommer det att ta 1 år och 5 månader att arbeta bort vårdskulden. Om vårdkapaciteten ökar med 5 procent riskerar det att ta 4 år och 2 månader. Till det ska läggas att vården under lång tid framöver påverkas av fortsatt behov av vård till patienter som insjuknar i corona, med långa vårdtider och omfattande rehabinsatser. Vi befarar att det kommer att ta lång tid innan vården kan öka sin kapacitet påtagligt. Det finns risk att patienter kommer att fara illa.

Vi är ödmjuka inför det faktum att det är en stor utmaning som sjukvården har framför sig. De privata vårdgivarna kan och vill vara regionens partners i det arbete som väntar.

Vårdföretagarna vill peka på sex möjligheter för regionen att öka vårdkapaciteten: 

1. En plan för att börja ta hand om vårdskulden. ​Planen bör tas fram tillsammans med verksamheten i egenregi samt privata vårdgivare så att resurserna i sjukvårdssystemet i sin helhet kan nyttjas optimalt. 

2. Upphandla snabbt ökad vårdkapacitet​. Öka vårdvolymen hos vårdgivare som regionen redan har avtal med.

3. Nyttja vårdvalens möjligheter till ökad vårdkapacitet​. Vårdval ger regionen en större möjlighet att snabbt öka vårdvolymerna i specialistvården. Ett LOU-upphandlat avtal innehåller takvolymer och storleken på inköpen i avtalet ska anges i både värde och kvantitet. I vårdvalsavtalen finns inga sådana tak utan vårdgivarna kan öka vårdvolymerna utifrån sin möjliga kapacitet. ​

4. Fortsätt bejaka utvecklingen av digifysisk vård​. Under krisen har vi sett en snabb utveckling av digitala vårdkontakter hos både privata och regionala mottagningar, som underlättat för patienter som inte har kunnat besöka mottagningen fysiskt. Krisen har visat att det går att bedriva vård med digitala verktyg. ​

5. Ge patienten rätt att söka också slutenvård över regiongränserna​. Regleringen i patientlagen om att patienter kan söka vård i annan region omfattar endast öppenvård. Detta bör ses över. ​​

6. Satsning på 1177 för att underlätta för patienten att få vård snabbare​. Gör en informationssatsning via 1177 om möjligheterna att fritt välja öppenvård.​

Den privat drivna sjukvården finns vid regionens sida och vill bidra till att ge patienterna den vård de behöver. Låt oss börja betala av vårdskulden tillsammans.

Karin Liljeblad, näringspolitisk expert sjukvård, Vårdföretagarna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel