Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Sverige behöver 1 000 nya skolor på 10 år – så kan vi klara det

Annons

Sverige står inför en allvarlig skolbrist. Enligt våra beräkningar behöver uppemot 1 000 nya skolor planeras och utvecklas under de kommande 10 åren. Men med lokalkrisen ges kommunerna också en unik möjlighet att göra rätt från början.

Att den fysiska skolmiljön påverkar elevernas lärande på djupet är väl dokumenterat. Således måste skolutvecklingsprojekt få ett större fokus på hur miljön kan bidra till bättre fysisk och psykisk hälsa.

Forskning visar att stillasittande för närvarande är ett stort hälsoproblem för unga och svenska barn sitter stilla för många timmar per dygn. Få når rekommendationen om 60 minuter daglig fysisk aktivitet. Ett annat vanligt skolproblem är otillräcklig bullerdämpning, som tröttar ut hjärnan vare sig man är vuxen eller ett barn. Störst är påverkan för barn med nedsatt hörsel, barn som inte har svenska som huvudspråk och för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som till exempel autism, Aspergers eller ADHD.

Att bygga smarta och bra skolor behöver inte vara svårt, men det kräver samarbete – helst med eleverna själva. FN:s barnkonvention, som blir lag nästa år, säger att barn ska ges möjlighet att styra över sina miljöer, och lyssnar vi på barnen ökar våra möjligheter till att sätta elevernas lärande och välbefinnande i första rummet.

I ett forskningsprojekt tillsammans med GIH undersöker Skanska förhållandet mellan rörelse och inlärning och hur mer aktiv rörelse kan byggas in i skolmiljöer. Och i samverkan med Halmstad kommun utvecklar Skanska just nu Kattegattgymnasiet, där siktet är inställt på framtidens pedagogik och Sveriges första ”hjärngym”.

För att klara framtidens skolbrist behövs många fler samarbeten.

Detta är inte endast en fråga för skolförvaltningen – skolan har stor betydelse för hela kommunen. Lokalkostnader är den näst största kostnaden för skolan. Samtidigt står skollokalerna tomma flera timmar om dygnet. Nya skolor bör därför byggas för samutnyttjande, vilket skapar stora samhällsvinster och ger skolan en bredare roll i närområdet.

Det växande investeringsbehovet kan mötas genom så kallade hyresupphandlingar, vilket skapar förutsägbara årskostnader för kommunen som slipper binda sitt kapital eller sina resurser till att utveckla en fastighet.

Den som tidigt initierar samtal med marknaden kan dra nytta av dess kompetens och få in innovativa lösningar kring smarta, effektiva och trygga skolor.

Tyvärr råder missuppfattningar kring upphandlingslagstiftningen, som ses som ett hinder för att ta vara på den kompetens som finns tillgänglig, mer eller mindre gratis. Då rekommenderas Upphandlingsmyndighetens utmärkta skrift ”6 myter om dialog i offentlig upphandling”.

Erik Bragg, affärsutvecklingschef skolor, Skanska Sverige

Gisela Nyberg, Med Dr, Projektforskare, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Ulrika Ahlqvist och Linda Bellvik, grundare och pedagoger, Hjärnberikad AB

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel