Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Tala klarspråk om den allmänna löneavgiften

Den allmänna löneavgiften utgör mer än en tredjedel av den totala arbetsgivaravgiften. Den måste betraktas som den skatt den faktiskt är. I en tid när ungdomsarbetslösheten är hög och många nyanlända står utanför arbetsmarknaden måste företagens möjligheter att anställa förbättras. Arbetsmarknaden behöver fungera smidigare med bland annat bättre matchning, ändrade konfliktregler och mer flexibel lönesättning, skriver Lotta Petterson, regionchef Svenskt Näringsliv i Gävleborg.

En stelbent lagstiftning skulle behöva luckras upp med förenklingar och företagsklimatet behöver bli mer attraktivt. Risken är därtill att företagare själva väljer att jobba alldeles för mycket i stället för att anställa.

Ökad transparens och tydlighet behövs också kring arbetskraftskostnaderna. Det som inte syns i lönekuvertet är arbetsgivaravgiften. Den är tänkt att finansiera trygghetssystem som sjukförsäkring, föräldraledighet och pensioner med mera. I praktiken är dock försäkringsmässigheten svag. Därtill drivs arbetsgivaravgiften in av samma myndighet och inom ramen för samma uppbördssystem som övriga skatter. Sanktionssystemet är också detsamma som för övriga skatter. Arbetsgivaravgiften år 2020 uppgår till 31,42 procent av lönen. Delposten som kallas allmänna löneavgift utgör 11,62 procent. Den allmänna löneavgiften saknar koppling till försäkringssystemet och är att betrakta som en ren skatt på arbete.

Den allmänna löneavgiften infördes i sin nuvarande form 1995 och var då 2,6 procent. I takt med att bland annat delavgifterna för exempelvis sjukförsäkring och arbetsskada har sänkts har den allmänna löneavgiften höjts. Den totala arbetsgivaravgiften har ungefär varit densamma, trots insatser för att förbättra arbetsmiljön, minskad sjukfrånvaro och färre arbetsskador.

En bra början är att prata om vad det faktiskt kostar att anställa och att kalla en avgift för en avgift och en skatt för en skatt.

Höga skatter på arbete slår mot företagen men också mot de som står utanför arbetsmarknaden. I december 2019 var ungdomsarbetslösheten 16,9 procent och arbetslösheten för utrikes födda 15,1 procent under 2019. Det är allvarliga siffror inte minst under en högkonjunktur.

Arbetsgivaravgiften är en betydande del i den totala arbetskraftskostnaden. En bra början är att prata om vad det faktiskt kostar att anställa och att kalla en avgift för en avgift och en skatt för en skatt. Kännedomen om arbetsgivaravgiften som del i arbetskraftskostnaden är i dag låg. Bättre kunskap skulle göra bilden tydligare och göra det lättare att fatta välinformerade och kloka beslut. Det behövs en gemensam utgångspunkt för arbetsgivares och arbetstagares diskussion om hela lönekostnaden.

På lång sikt talar mycket för att löntagarna bär hela arbetskraftskostnaden. Ökad transparens kring arbetskraftskostnadens sammansättning skulle ge möjlighet att bättre värdera nytta och förmåner i förhållande till samhällsekonomisk kostnad för offentliga system, det vill säga se båda vågskålarna - vad man får och vad kostnaden är. En ökad synlighet skulle alltså underlätta överskådlighet och utvärdering. Ytterst är det en demokratifråga.

Lotta Petterson

Regionchef Svenskt Näringsliv

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel