Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Utveckla biologisk mångfald i staden – alla kan bidra

När vi lägger det värsta av pandemin bakom oss och planerar för en hållbar framtid, bör vi i städerna skapa gröna och inbjudande miljöer, som gynnar biologisk mångfald, klimatet och vårt eget välbefinnande!

Stora delar av den biologiska mångfalden är akut hotad. Samtidigt ökar insikten om hur värdefull den är för vår ekonomi och vårt välbefinnande – förutom att arterna förstås har ett egenvärde. Därför är det glädjande med alla nya naturreservat i Sverige, liksom den globala rörelsen för att öka skyddet av natur på land och till havs. Nu är det dags att öka fokuset på vad som kan göras i våra städer, som nu snabbt anpassas för en post-corona-era med nya önskemål och behov. 

I staden kan vi skapa sammanhängande nätverk av gröna stråk för människor och djur. Där de är svåra eller omöjliga att åstadkomma, kan små ”pocket parks” gynna många växter och djur, och samtidigt betyda mycket för vårt välbefinnande.

Mycket går också att ändra på inom ramen för den bebyggelse som redan finns. Hårt klippta gräsmattor kan utvecklas till ängsmark med blommande örter och gräs, med nya livsmiljöer för fjärilar, bin och andra insekter. En vägren kan ge värdefull grönska – till och med en parkeringsplats kan få beläggning där gräs och blommande örter tillåts sticka upp. Vi kan välja växter som är typiska för landskapet för att gynna inhemska arter och undvika invasiva. Även villaträdgårdar och kolonilotter kan vara viktiga, med blommande örter, buskar och träd som erbjuder föda för sårbara pollinerare under hela säsongen.

Vi gagnar oss själva genom att utveckla dessa ekosystemtjänster. Renare luft, vattenrening, bullerdämpning och lagom luftfuktighet får vi på köpet när vi satsar på de gröna delarna av staden. Det mildrar också effekterna av ett förändrat klimat med mer av extrem hetta, våldsam nederbörd och långvarig torka, eftersom grönytor är bra på att föra undan skyfall och ge skugga och svalka. Dammar och andra vattenytor skyddar mot översvämningar, stärker den biologiska mångfalden och bidrar med svalka och luftfuktighet som är särskilt viktig i tätbebyggda områden där värmen studsar mellan byggnaderna. Gröna tak minskar byggnaders kylbehov och förbättrar ekonomin för de som bor där.

Vår ekonomi gynnas och vår sårbarhet minskar när vi odlar mer av vår mat själva, i koloniträdgårdar, på innergårdar, väggar och balkonger.  Grönområden uppmuntrar också till fysisk rörlighet som vi så väl behöver i dessa stillasittande tider.

En stor del av potentialen är kommunens; här beslutas om stadens parker, grönområden och gator. Men också fastighetsbolagen kan medverka, liksom näringslivet med sina industrier, uppställningsytor och kontorslokaler. Var och en med en gräsplätt, en bostadsrättsförening med en innergård eller blomsterrabatt och den som har en balkong – alla kan bidra. Och när vi gynnar den grönare, skönare staden, då gynnar vi oss själva.

Mattias Goldmann, hållbarhetschef, Sweco

Marika Karras, specialist ekosystemtjänster, Sweco

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel