Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Att satsa på fritids är att satsa för framtiden

Annons

Den 14 maj firar vi fritidshemmens dag. Vi firar den fantastiska verksamhet där barnen får leka, lära och utvecklas. Men det är också en dag för att uppmärksamma de alldeles för stora barngrupperna och att det finns för få utbildade lärare i fritidshem.

Närmare en halv miljon barn är idag inskrivna i ett fritidshem, och de tillbringar ofta halva sin skoldag på fritids. Den fritidspedagogiska undervisningen utvecklar samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga, problemlösning, kreativitet, kulturell medvetenhet och estetiska uttrycksformer. Det är viktiga förmågor som motsvarar de kompetenser som EU har definierat som centrala i ett globaliserat kunskapssamhälle.

Fritidshemmets uppdrag skiljer sig från den obligatoriska skolan. Lärandet är i högre grad situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat. På till exempel Prolympia är fritidshemmet involverat i ett rörelseprojekt där eleverna får möjlighet att under lärares ledning prova på olika aktiviteter. Allt utifrån ett perspektiv där alla barn ska känna sig trygga och att deras rörelse ska öka, vilket i slutändan ska leda till högre måluppfyllelse och ett bättre mående.

I Gävleborg pågår också ett projekt med en forskarcirkel för lärare i fritidshem, ett samarbete mellan Lärarförbundet och forskningsföreningen SPARC. Det handlar om deltagarbaserad aktionsforskning för att utveckla lärarnas praktiska erfarenheter och vardagskunskaper. Deltagarna väljer olika forskningsområden att arbete med, och projektet pågår fram till oktober.

Ett kvitto på fritidshemmets viktiga roll är att riksdagen har beslutat att införa krav på lärarlegitimation för att ansvara för undervisningen i fritidshemmet från och med den 1 juli i år. Det är ett viktigt steg för att säkra kvaliteten, men samtidigt har vi en enorm brist på utbildade fritidspedagoger och lärare i fritidshem.

I Skolverkets senaste statistik hade bara 39 procent av de anställda i fritidshemmen en pedagogisk högskoleexamen. Det är den lägsta siffran sedan statistiken började samlas in 1995. I Gävle kommun går det 30,29 elever på varje helårsarbetare med högskoleutbildning. Våra lärare i fritidshem gör ett fantastiskt jobb med att försöka se varje elev och stimulera deras utveckling, men med så stora elevgrupper är det ett omöjligt uppdrag.

Det behövs rejäla satsningar på att fler ska utbilda sig till lärare i fritidshem och de lärare vi har måste ges mycket bättre förutsättningar. Många lärare i fritidshem arbetar även i förskoleklass eller grundskolan under den första halvan av skoldagen, vilket gör att man får färre timmar för att planera fritidshemmets verksamhet. Detta dubbla ansvar skapar en ohälsosam stress. Skolhuvudmännen måste ge förutsättningar för lärarna att prioritera den fritidspedagogiska undervisningen.

Det behövs också fler vägar in i lärarutbildningarna så att vi kan få fler behöriga lärare i fritidshem. Det finns många erfarna men obehöriga anställda som bör erbjudas utbildning, och vi har fritidspedagoger med äldre utbildningar som idag exkluderas från lärarlegitimationen på ett oacceptabelt sätt. Byråkratiska knutar måste lösas ut och nya möjligheter till vidareutbildning skapas. Vi har inte råd att förlora en enda av de engagerade lärare som brinner för fritids.

Med fler behöriga lärare, mindre elevgrupper och tid för planering och utveckling av undervisningen, då kan vi förverkliga fritidshemmens fulla potential att stärka elevernas lärande och utveckling. Då satsar vi för framtiden!

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet

Anna Söderlund, ordförande Lärarförbundet Gävle

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons