Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den blomstertid nu kommer?

Vi accepterar inte att barnen åter står som mottagare av den faktura som är resultatet av finansmarknadens kortsiktighet, skriver Britt-Marie Westman och Anna Söderlund från Lärarförbundet Gävle.

Annons

Nu nalkas sommarlovet, men vad är det för skola elever och lärare kommer tillbaka till i höst? I mitten av juni beslutar kommunfullmäktige om kommunens mål och ramar, kommunens budget för 2010–2013.

Lärarförbundet ställer sig bakom de mål kommunen satt upp, positiva tankar finns för Gävles utveckling.

Ett av målen är att Gävles befolkning ska öka med minst 500 personer per år.

– Hur stor betydelse har en hög kvalitet i den kommunala förskolan och skolan för inflyttningen till Gävle?

Ett annat av kommunens mål är att kompetensnivån hos kommunens befolkning förbättras och anpassas till arbetsmarknadens krav.

– Vilken väg ska kommunen ta för att uppnå det målet?

Kommunen har som mål att medborgare och brukare känner sig nöjda med och har ett stort förtroende för den kommunala verksamheten.

– Hur vill kommunen nå det målet?

Alla kommunala förvaltningar är ålagda sparbeting på grund av förväntade minskade skatte- intäkter, beroende på den nationella ekonomiska krisen. Skolan fredas inte trots erfarenheter från 90-talets nedskärningar. Den svenska bankkrisen för 15 år sedan och den efterföljande saneringen av statsfinanserna drabbade skolan hårt. Personaltätheten sjönk och elevgrupperna växte. Barn i behov av särskilt stöd fick stå tillbaka och resultatet blev försämrade kunskaper för eleverna. Behovet av kvalitativ utbildning står fast även i kristider. Många internationella ekonomer framhåller vikten av att investera i utbildning på alla nivåer för att möta krisens efterdyningar.

Finansminister Anders Borg uppmanade i en riksdagsdebatt i april kommunerna att inte låta vård, skola och omsorg vara konjunkturregulatorer.

Erfarenheter från 90-talskrisen visar tydligt att besparingar slår hårdast mot elever från studieovan och utländsk bakgrund. Den ekonomiska krisen riskerar därmed att vidga de klyftor som redan idag finns i samhället.

Det finns i dag inte någon som helst arbetsbrist i skolan. I oroliga tider betyder dessutom en trygg och lärande skola ännu mer. Vi som finns i skolan och förskolan vet hur hårt barn och unga drabbas i tuffa tider. En försämrad miljö och ett hårdare skolklimat för eleverna med ökad otrygghet som följd är faktorer som inte ska underskattas. Brotts- förebyggande rådet (BRÅ) har konstaterat att grovt våld och mobbning i skolan ökar när antalet lärare och annan personal i skolan minskar och när det förbyggande arbete får stå tillbaka. Elever som slås ut och ökat våld bland barn och ungdomar kostar samhället enorma summor. Varje uppsagd och arbetslös lärare är därför ett dubbelt slöseri med mänskliga och ekonomiska resurser. Ett slöseri som vi inte har råd med.

Lärarförbundet tar som Sveriges och Gävles största lärarorganisation självklart strid för skolan och för barnen och deras rätt att nå kunskapsmålen. Under parollen ”Låt inte barnen betala krisen” genomförde Lärarförbundet i Gävle en namninsamling mot nedskärningarna i skolan. 4 288 medborgare skrev på. Vi accepterar inte att barnen åter står som mottagare av den faktura som är resultatet av finansmarknadens kortsiktighet och den därpå följande lågkonjunkturen. Kommunpolitikerna kan välja att satsa på en ökad kontinuitet och ökad kvalitet, för att öka förtroendet för den kommunala skolan. En satsning för ökad befolkningsmängd i Gävle kommun, en satsning på ökad kompetensnivå hos befolkningen, och därmed på framtiden.

Mer läsning

Annons