Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den perfekta familjefilmen

Jag har massor av hål i min filmutbildning. Jag har till exempel inte sett den uppburna grekiska filmskaparen Theo Angelopoulos poetiska drama från 1986 om en sorgsen biodlare som söker en mening i sitt tomma liv.

Annons

Men vad värre är, jag hade inte sett ”Holes”.

Jag hade inte ens hört talas om den.

Och då är det ändå en relativt ny Disney-produktion som vunnit massor med priser och som har tre av de största Hollywood-skådisarna i rollerna – Sigourney Weaver, Jon Voight, Patricia Arquette!

Kanske fanns det ingen filmdistributör som trodde att fotsvett, rå lök, rostiga spadar och amerikanska uppfostringsmetoder skulle gå hem hos den svenska publiken.

”Holes” har nämligen aldrig gått på bio här.

Istället har den gömt sig på skolfilmhyllan.

Verkligen inget dåligt ställe, egentligen.

Men vi är ju några generationer som riskerar att helt missa en kanonfilm. Förskräckligt.

Tonåringar i min närhet visar sig älska ”Holes”. Jag faller jag med.

Miljön i filmen är som en ost, ett platt och torrt slättlandskap fullt av exakt likadana runda hål i marken.

Ungdomar i orange overaller tvingas gräva och slita under den stekheta solen. Detta är Camp Green Lake, inte fullt så trevligt som namnet låtsas utan en anstalt dit huvudpersonen Stanley (Shia LaBoeuf) skickas, oskyldigt anklagad för att ha stulit ett par jympadojor.

Till saken hör att Stanley är medlem av en otursförföljd familj som förgäves försöker uppfinna ett botemedel mot stinkande skor.

Berättelsen om livet på campen varvas med händelser i gången tid. Det handlar om en förbannelse, en kärlekshistoria, ett rasistiskt dåd, en jättelök och en laglös kvinnlig cowboy...

Livsfarliga fläckiga ödlor och Guds hand har också ett finger med i spelet.

Ja, jag vet, låter ju helt idiotiskt.

Grejen med ”Holes” är just att den är så skönt absurd – men att hela handlingen ändå blir fullkomligt logisk. Allt hänger ihop. Löken, hålen, Stanley och skorna!

Det är spännande, kul och klurigt.

Nu brukar ju Disneys familjefilmer (inte bara de animerade) vara jobbigt sockersöta och kristligt karaktärsdanande.

Men ”Holes” passar inte riktigt in där. Den är alldeles för egensinnig (tänk ”Kalle och chokladfabriken”, fast mindre bindgalen). Man ska vara snäll och hålla det man lovar, nog så.

Om den har ett budskap så är det själva berättandet och berättarglädjen. Titta så fantastisk en riktigt bra historia kan vara!

”Holes” (2003) finns på dvd och har visats på tv i Sverige ett par gånger. Filmen bygger på en prisbelönt ungdomsbok av Louis Sachar, som tydligen också läses i skolorna nuförtiden. På svenska, ”Ett hål om dagen”. Den är tyvärr fortfarande ett hål i min litteraturutbildning.

Mer läsning

Annons