Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Den som gör väl ifrån sig måste få bra betalt”

Annons

Gör man ett bra jobb så ska det märkas i plånboken. Det kan tyckas självklart, men tyvärr är det få som får uppleva det. En aktuell undersökning från Ledarna visar att bara var fjärde chef med personalansvar har mandat från sina överordnade att sätta löner utifrån medarbetarnas förmåga och insats. De övriga cheferna är bakbundna av ett givet ekonomiskt utrymme, eller har inget ekonomiskt mandat överhuvudtaget.

I praktiken är tusentals lönesamtal rena spel för gallerierna, där varken chefen eller medarbetaren kan påverka lönen mer än på marginalen. Förklaringen till detta är till stor del omoderna kollektivavtal, där merparten av löneutrymmet fördelas av arbetsgivarorganisationer och fackförbund som förhandlar om procentsatser, individgarantier och minimiutrymmen, utan att ha mött den enskilde eller kunnat bedöma hennes prestation.

Detta är både omodernt och orättvist. Och det går på helt på tvärs med vad medarbetarna själva vill.
Moderna medarbetare förväntar sig moderna chefer. Och en bra modern chef, enligt medarbetarna, behandlar alla som individer. Hon eller han ser och uppmuntrar var och ens förmågor och insatser. Och det är i lönesättningen som medarbetaren konkret kan bli premierad för ansvarstagande, engagemang och uppnådda mål, genom att chefen ger medarbetare som presterar bra mer betalt än de som presterar sämre.
I vår undersökning berättar chefer om sin frustration när de inte kan bemöta varje medarbetare individuellt och belöna dem som gör ett utmärkt jobb, och om hur detta skapar besvikelse och uppgivenhet på arbetsplatserna. De chefer som har fullt mandat att sätta individuella löner uppger däremot hur detta hjälper dem att vara goda ledare och hur lönesättningen bidrar till att utveckla verksamheten.
Ansvaret för den illa fungerande lönesättningen i Sverige faller på både fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna. Fackförbunden driver ofta på för olika typer av garantier och generella höjningar, och krymper på så sätt utrymmet för individuella löner. Arbetsgivarorganisationerna å sin sida talar gärna varmt om individuella löner, men i handling missbrukar de ofta centralt fastslagna procentsatser för att hålla tillbaka lönekraven lokalt.
Det krävs en ny typ av lönesättning i Sverige, som ligger i takt med tiden. Kollektivavtal behövs som ett stöd för den enskilde arbetstagaren i förhandlingar, men de ska inte diktera nivån på lönen eller fördela löneutrymme mellan grupper. Prestationer ska löna sig, och lönen ska sättas av chefen, full ut.

Annika Elias
ordförande Ledarna, Sveriges chefsorganisation

Johan Frisö
ledarskapsexpert Ledarna, Sveriges chefsorganisation

Mer läsning

Annons