Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den svenska spelmodellen levererar – men måste stärkas

Annons

Den svenska modellen för spel på hästar har tjänat trav- och galoppsporten och resten av den svenska hästnäringen väl. Det är en modell som har positiva effekter för landsbygd och stad, kommuner, näringsliv och enskilda - kort sagt för hela samhället. Skatteintäkter, jobb, utveckling och meningsfull sysselsättning i hela landet, öppna landskap motsvarande halva Skånes åkermark, är bara några exempel på vad hästnäringen betyder.

Den svenska modellen för spel på hästar uppskattas av kunderna och ger miljarder tillbaka till sporten och näringen. 2009 var ett rekordår som gör att 1,6 miljarder kronor i år återförs från spelet till den näring som är basen för den framgångsrika verksamheten. Pengarna finansierar helt eller delvis allt från hästuppfödning, ridskolor och andra utbildningar till djurskyddsarbete, arenor, travbanor och andra investeringar i trav och galoppsporternas långsiktiga utveckling. För Gävletravet innebär det över 46 miljoner kronor.

Dagens gynnsamma läge är resultatet av en kraftig tillväxt. Sedan trav- och galoppsporten bildade ATG 1974 har antalet tävlande trav- och galopphästar nära fördubblats, från knappt 7 000 till fler än 13 000. Då tävlade man om 51,5 miljoner kronor, idag drygt 700 miljoner och ytterligare drygt 100 miljoner i premier. 1974 omsattes 845 miljoner kronor, idag mer än tio gånger så mycket, hela 12,7 miljarder kronor. Hela näringen sysselsätter idag motsvarande 28 000 heltidsjobb. För ytterligare tiotusentals är hästsporten en givande fritidssysselsättning och för hundratusentals är spelet ett nöje som ger spänning och social samvaro. ATG:s sociala betydelse och ansvar återspeglas också i en ansvarsfull marknadsföring som sätter sporten och den unika hästupplevelsen, inte spelet om pengar, i centrum.

Inget av allt detta är en slump. Den svenska modellen för spel på hästar, med den starka kopplingen mellan näringen och spelet, har en stark förankring hos både utövare och spelare och har bidragit till att ge Sverige en välmående hästnäring som står sig väl i internationell konkurrens. Det finns goda skäl att slå vakt om denna ordning.

En av svensk hästnärings styrkor har länge varit fokus på framtiden och på ständig utveckling för att hela tiden möta ökade krav och nya förutsättningar.

Den svenska spelmarknaden är i stark förändring, och reglerna som omger den behöver förändras. Utländska spelbolag agerar på den svenska marknaden via internet och aggressiv marknadsföring i press och etermedia. Dessa spelbolag betalar inte skatt i Sverige och levererar därför inte några pengar tillbaka till hästnäringen. Följden är en knipskarp konkurrens på helt olika villkor.

Om inte snara förändringar genomförs finns det risk för att utvecklingen inom trav- och galoppsporten kommer att gå i en riktning där kopplingen mellan spelet och näringen försvagas, och därmed den senares finansiering och utvecklingsmöjligheter. Det överskott som spelet idag skapar och som går tillbaka till sporten och näringen kan i framtiden hamna på utländska bankkonton och hos aktieägare utomlands - långt från den lokala ridklubben och travsällskapet.

Avståndet mellan lagstiftarens intentioner och verkligheten är idag milsvid. Den uppdelning som statsmakten gjort av den svenska spelmarknaden mellan statliga svenska spel, hästsportens och övriga folkrörelsers spel samt lotteriverksamhet finns bara på pappret. I verkligheten råder en hård konkurrens mellan svenska legala aktörer och en mängd multinationella speljättar som via internet obehindrat opererar på den svenska marknaden utan att betala för sig.

Sverige är inte ensamt om att ha en reglerad marknad för spel, som syftar till att kontrollera vilka aktörer som opererar på marknaden och begränsa sociala samt andra risker med spel. En sådan ordning är mer regel än undantag inom EU, även om utformningen kan se lite olika ut. Samtidigt är utvecklingen tydlig, spel på internet – eller online gambling som det heter på EU-språk – ökar. En sådan utveckling gör att det skapas två regelsystem på en och samma marknad: en för inhemska legala aktörer, och en annan för de utländska privata aktörer som möter sina kunder över internet.

Att multinationella aktörer som opererar via internet i praktiken inte behöver bekymra sig om nationella regleringar är en ordning som medför en rad problem. För det första urholkas den allmänna trovärdigheten i den nationella spelregleringen. För det andra försämras möjligheten att konkurrera för den idrotts- och folkrörelse som delar av spelmarknaden formellt är förbehållen. För det tredje urholkas trovärdigheten i de skyddsmotiv mot ett överdrivet spelande som är avgörande i ett EU-perspektiv när en växande del av spelandet sker utom räckhåll för de nationella myndigheternas sociala skyddsambitioner.

Att fortsätta med dagens regler som om Sverige var en isolerad ö är inte ett alternativ för ansvarsfulla politiker. Våra folkvalda måste nu välja väg. Ska den ensamrätt lagstiftaren pekar ut för trav- och galoppsporten, liksom för ett antal andra folkrörelser, vara värd något behöver den stärkas genom att privata och utländska aktörer mer effektivt än idag hindras från att konkurrera i Sverige.

En väg som bl.a. skulle kunna innebära att försvåra betalningar till andra än de legala aktörerna – en drastisk åtgärd som övervägs av ett antal länder. Ett annat alternativ är att stärka dagens legala svenska aktörer genom att ge oss möjligheter att konkurrera med utländska aktörer på mer jämlika villkor. En rimlig utgångspunkt för ett system som är öppet för fler aktörer skulle kunna vara en totalisatormodell parad med ett villkor om en återbetalning till hästsporten på minst dagens nivå. I ett sådant system skulle legitimiteten att vidta åtgärder mot dem som inte följer svenska regler vara mycket stark.

Den svenska hästnäringens och trav- och galoppsportens utgångspunkt är att i första hand slå vakt om den ensamrätt som idag formellt råder så att den också bli reell. Men det kräver ett mer ambitiöst arbete för att stänga ute dem som agerar utanför svenska lagar, regler och tillstånd. Är våra politiker beredda att göra det? Hittills inte, kan vi konstatera.

Oavsett vilken väg politikerna väljer är vårt krav att vi måste komma bort från dagens ojämlika konkurrenssituation. Insatserna är höga. Inte bara för staten. Stora ekonomiska och sociala värden står på spel - för en hel näring och för hundratusentals enskilda utövare och spelare.

Hans Ljungkvist, ordförande Svensk Travsport
Göran Blom, ordförande Gävle travsällskap

Mer läsning

Annons