Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Det finns en konflikt mellan klimatmål och bevarandemål i Sverige

Svar till Per-Olof Erickson, Naturskyddsföreningen i Gävle: "Hyggesfritt skogsbruk är överlägset bäst"

Per-Olof Erickson tycker i en replik på min replik att jag mest skriver om skogens tillväxt. Det stämmer eftersom Ericksons första debattinlägg påstod att skogsbruket var en klimatbov och att trakthyggesbruket skulle förvärra klimatsituationen i Sverige.

Det som avgör skogens förmåga att bidra till ytterligare klimatarbete är tillväxten, ju högre tillväxt desto mer koldioxid tas upp av träden och desto mer kan användas för att substituera fossila produkter och/eller öka kollager i skog och produkter. Ett bärande argument i Ericksons resonemang är att det avges koldioxid från ett skogsbestånd efter en föryngringsavverkning.

Jag ska försöka beskriva detta på ett pedagogisk sätt; när man avverkar så ökar först markkolet därför att det tillförs en mängd förna (avverkningsrester i form av grenar, toppar, rötter). Sedan börjar den nya förnan brytas ner, alla nedbrytningsprocesser får extra fart och även en del ”äldre” organiskt material bryts ner. Nettoavgivningen av koldioxid från ett hygge beror på denna nedbrytning (det är fest bland nedbrytarna) och att träden inte längre finns som utförde fotosyntesen och därmed stod för ett stort upptag av koldioxid.

Utsläppen från marken är ungefär i samma storleksordning före som efter avverkning, det är upptaget från träden som upphör efter avverkning. Därför kan man mäta ett nettoflöde av koldioxid till atmosfären från ett nyupptaget hygge i ett par år innan ny vegetation fått fart på fotosyntesen igen.

LÄS MER I DEBATTEN: Skogens tillväxt bestämmer klimatnyttan

Efter en tid kan det ha brutits ner så mycket organiskt material att kolförrådet i marken blivit något lägre än innan avverkningen men sedan börjar de nya uppväxande träden fylla på igen med nytt kol (ny förna i form av kvistar, barr, rötter och att träden matar svampar i marken med kol). Sakta men säkert återställs kolförrådet, det kan hoppa lite upp och ner när man gallrar skogen för att sedan ligga på en lite högre nivå vid nästa avverkning än vad den gjorde innan den förra.

LÄS MER I DEBATTEN: Skogsavverkningen i Sverige är en stor klimatbov

Det betyder att det i genomsnitt sker en långsam upplagring av kol i marken vid trakthyggesbruk. Sett över hela landskapet så ökar alltså det totala kolförrådet i skogsmarken varje år även om det på ett hygge först ökar direkt efter avverkningen för att sedan sjunka under nivån före avverkningen för att sedan öka igen. Därför är det ett något större kolförråd i den svenska skogsmarken idag än vad det var för 50 år sedan. Trots kalhyggen (tack vare skulle en del säga).

Erickson vill att jag ska definiera skog. Skog (Forest) är definierat av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) som: Land spanning more than 0.5 hectares with trees higher than 5 meters and a canopy cover of more than 10 percent, or trees able to reach these thresholds in situ. It does not include land that is predominantly under agricultural or urban land use. Denna definition har också antagits av Sveriges Riksdag och jag håller mig till den.

Erickson menar också att det finns många som propagerar för hyggesfritt skogsbruk. Jag kan bara hålla med. Därför har SLU och Skogforsk initierat ny forskning för att öka kunskapen om hyggesfriare skogsbruk. Jag är själv väldigt aktiv inom den satsningen.

Skogsstyrelsen har fått ett särskilt uppdrag att öka rådgivningen om skogsbrukssättet. Hyggesfritt skogsbruk gynnar störningskänsliga arter, blir lite dyrare, ger lite lägre tillväxt, kan ge jämnare inkomster från mindre fastigheter, kan uppfattas som trevligare skog för att ta några exempel från våra analyser.

Men det gynnar inte klimatet att övergå från trakthyggesbruk till hyggesfritt skogsbruk som leder till lägre tillväxt i den brukade svenska skogen. Det finns alltså många goda skäl till varför en skogsägare kan vilja byta skogsskötselsystem till ett mer hyggesfritt brukande men klimatet är inte det argument som ska användas. Vill man däremot gynna arter som behöver lång trädkontinuitet för att trivas är hyggesfritt brukande däremot en bra idé.

Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel, SLU

 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel