Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det kommer att bli en riktig gala - jag lovar

Annons

Det känns så vansinnigt bra det här: Att ställa till med värsta galan för att på så sätt uppmärksamma all fantastisk musik som görs i Gästrikland och Norduppland. Och att det går som en dans tack vare begåvade och dedikerade människor som hjälper till.

Det är ju första gången det här. Och som alla första gånger så är det lite skakigt och osäkert och många hur-ska-vi-göra-nu och tänk-om-det-blir-såhär och säkert också en hel del men-varför-gör-ni-på-det-här-viset från andra.

Som det här med kategorierna och nomineringarna till exempel.

Jag tänkte ta tillfället i akt och förklara hur vi har tänkt i alla fall.

Kategorierna. Det är åtta stycken. Känns som ett bra antal. Vi får med en hel del utan att behöva ägna precis hela kvällen åt prisutdelning.

Vi har valt bort att göra kategorier utifrån genrer, typ årets lokala hårdrock eller lokala electronica eller lokala folkmusik. Dels för att det är skitsvårt att genrebestämma vissa saker (och oj vad utövarna, musikerna, själva bara avskyr att behöva göra det, men det är en annan historia). Och dels för att det vissa gånger är väldigt lätt att få ihop jättemånga hårdrocksband men på electronica-scenen finns det bara en enda kandidat, till exempel.

Att dela upp det i årets manliga artist respektive årets kvinnliga dito känns föråldrat. Så det har vi struntat i. Däremot känns det förstås viktigt att det inte bara är killar eller bara tjejer nominerade i de olika kategorierna.

Det är det inte, som ni ser.

Och nu kanske ni undrar över hur vi har fått fram dem, de nominerade alltså.

Vi har suttit och spånat namn, kollat tidningens arkiv, hört oss för bland vännerna, skrivit långa listor, våndats, valt bort och våndats lite igen.

Både enklare och svårare hade det kanske varit om vi hade låtit allmänheten också göra nomineringarna. Kanske blir det så nästa gång.

För vi kan ha tänkt fel. Och då får vi förstås ändra till nästa år. När vi gör det här ännu större och ännu bättre (om det går?!).

Nu känns det hursomhelst skitbra. Jag kollar på listan med de nominerade och ryser lite. Där finns så mycket bra. Ja, där finns så mycket bra att jag tycker att det är förfärligt skönt att jag inte ska rösta eftersom jag verkligen inte hade vetat hur jag skulle välja. Kanske en röst på varje kandidat i varje kategori?

Jag hoppas att alla ni tar chansen att rösta nu.

Om inte annat för att vi kommer att på nåt sätt kommer att dela ut gå-två-till-priset-av-en-biljetter till rätt många av dem som röstat.

Och så hoppas jag förstås att ni alla ser till att komma på galan på Maxim i januari. Det blir riktig gala, jag lovar.

Jag tänker ta tillfället i akt och köpa mig en klänning (man skulle kunna tänka sig att det är skälet till att jag engagerar mig i detta, det skulle man, men riktigt så illa är det inte). Lena Eriksson som är med och hjälper till pratar om att ha högklackat (och har kollat att det finns stolar på Maxim så att man kan vila benen ibland), Andreas Vaple som också fixar en massa har pratat om att hyra frack. Ni fattar. Gala.

Skakigheten kommer att försvinna.

Det kommer att bli hur bra som helst.

Mer läsning

Annons