Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det krävs mer för att hantera vargpopulationen

Annons

Nyligen presenterades en rapport gällande gynnsam bevarande status för varg. I rapporten fanns två alternativ för att säkerställa en stark vargstam med god genetisk variation. Alternativ ett innebär 380 vargar under förutsättning att det kommer in en ny varg i populationen vartannat år. Alternativ två innebär 180 vargar under förutsättning att det kommer in en ny varg i populationen varje år. Vi i Alliansen valde alternativ två. Det är ett mycket klokt val eftersom många människor upplever att deras vardag blir inskränkt på grund av det höga rovdjurstrycket. Men vi anser att det finns fler åtgärder som borde införas.

För det första måste vi åstadkomma en inventering som alla berörda parter känner sig trygga med. För att kunna genomföra en väl grundad förvaltning av varg krävs det kvalitetssäkrade och trovärdiga uppgifter om var djuren finns och i vilken mängd. Dagens inventeringar fungerar oftast väl, men ändå finns det bristande tilltro till dessa. Därför måste det vara klart och tydligt hur inventeringen går till och människor ska lätt kunna vara delaktiga. Ett alternativ är att en kombination av medlemmar från miljöorganisationer och jägarorganisationer gemensamt utför, eller medverkar i, varginventeringar i samverkan med länsstyrelserna och viltförvaltningsdelegationen.

För det andra måste besluten om skyddsjakt vara oberoende av vilken länsstyrelse som fattar beslutet. Det bör tas fram klara och tydliga kriterier för att få till stånd en skyddsjakt och det bör tas fram en maximitid inom vilken beslut om skyddsjakt ska tas. Man bör även se över möjligheten att ta bort hela revir i län med stor vargtäthet samt göra en översyn huruvida skyddsjakt på eget initiativ ska falla under grovt jaktbrott eller ej.

För det tredje bör viltförvaltningsdelegationerna få ett utökat mandat. Vi anser att det ska prövas på vilka områden delegationerna kan bli direkt beslutsfattande och att länsstyrelserna erbjuder samtliga medlemmar en grundläggande utbildning utifrån uppdraget i delegationen.

För det fjärde anser vi att det ska finnas ett samlat myndighets- och regeringsansvar för förvaltningen av vilda djur. Idag ansvar miljödepartementet för de fem stora rovdjuren medan landsbygdsdepartementet ansvarar för resterande 70 däggdjursarter och 500 fågelarter. Denna splittring mellan departementen kan upplevas som ineffektivt och kan skapa en avsaknad av koordination. Vad gäller myndighetsnivå bör ett samlat ansvar ligga på Skogsstyrelsen för att ge bästa möjliga förutsättningar för en samlad, hållbar och ansvarsfull förvaltning.

När Sverige nu kan presentera en förvaltningsplan för varg och uppfyller varje punkt som EU-kommissionen önskat finns det ingen fortsatt anledning för EU att driva denna fråga. Om EU-kommissionen ändå väljer att ha detta ärende på sitt bord undergräver de sin trovärdighet med tanke på att vi nu har gjort det som efterfrågats. Vad gäller framtiden för den svenska vargen så välkomnar vi beslutet om att gå mot 180 vargar i Sverige men anser att de fyra punkter presenteras ovan även bör införlivas.

Bengt-Anders Johansson (M)
Vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet

Lars Beckman (M)
Riksdagsledamot Gävleborgs län

Annons